Vad menar man med "moral"? Moral är de levnadsregler som har visat sig vara de gynnsammaste för individens upprätthållande av livet. Men har människorna funnit dessa gynnsammaste levnadsregler? Har livet eller tillvaron blivit så fullkomlig, harmonisk, skön och fri från smärta och lidande att det vore otänkbart att det skulle finnas högre levnadsregler än de som de i dag praktiserar? Är inte hela världssituationen av i dag en fullkomlig bild på moralisk förvirring? Det är riktigt att de jordiska människorna har nått ett omåttligt högt stadium i vetenskapligt kunnande. De har gjort sig till herrar över elementen. De trycker på knappar, och materiens miljoner hästkrafter, bundna i maskiner och apparater, sätter sig i rörelse för att göra sig jorden underdånig eller så tjänlig i livets upprätthållande som möjligt. Har inte jordmänniskorna med hjälp av dessa gigantiska krafter varit i stånd att åt sig inrätta bostadsförhållanden, skapa produktionsmöjligheter, transport- och trafikförhållanden, vetenskapliga instrument samt en ocean av andra nyttoföremål som gränsar till det rent geniala? Med sin kunskap och förmåga har de jordiska människorna alltså den materiella makten att göra världen till ett eldorado av harmoni och välbefinnande för varje enskild individ. Men varför lever jordmänniskorna mitt i all denna sin kunskap och förmåga så dåraktigt som de faktiskt gör? Varför dör hundratusentals människor av hunger och köld, av sjukdom och vanvård? Varför slår mänskligheten sönder sina vackra storstäder och kulturcentrum med dess konstverk och genialiteter i form av skyskrapor, universitet, skolor och läroanstalter, fabriksanläggningar, flygplatser och järnvägar etc.? Varför bågnar inte väldiga lager med de nödvändiga livsprodukterna, livsmedlen och klädesplaggen till otroligt låga priser? Varför står inte tusentals och åter tusentals lägenheter färdiga och väntar på motsvarande tusentals och åter tusentals unga par, som i dag inte kan gifta sig och bilda hem, därför att de inte kan få någon bostad? Varför finns det inte en mängd, ja, en hel ocean av nya praktfulla eleganta cyklar, bilar av hög kvalitet och med priser som skulle göra det möjligt för alla att vara med i åtnjutandet av teknikens underverk? Varför kan en människa i dag inte ens få en cykel, utan att den är ett av lack och bronsering kamouflerat sammelsurium av reservdelar från för länge sedan kasserade cykelvrak? Dignar inte jorden faktiskt av alla möjliga nödvändiga råmaterial och livsmedel? Och har inte mänskligheten rent av intill överdåd teknisk kunskap, förmåga och makt att bearbeta dessa råmaterial till sin egen fördel? Vad är det då som gör att tillgången till de smulor av verkliga värden och livsförnödenheter som återstår efter krigets härjningar och skövlingar av länderna, i stigande grad endast kan fås på illegal väg eller genom den så kallade "svarta börsen"?

Vad håller människorna kvar i denna sinnessjuka mardröm? Det är uteslutande deras moral, vilket åter vill säga deras auktoriserade levnadsregler. Situationen har ju för länge sedan gjort det till ett orubbligt faktum att de jordiska människornas moralbegrepp absolut inte kan utgöra de för dem själva fördelaktigaste levnadsreglerna. En jordmänsklighet som med sina kraftmaskiner kan tvinga elementen att arbeta åt den, men som ändå hungrar och fryser bland berg av livsmedel och kol, måste ha kommit bort från sig själv, måste ha förlorat koncentrationen på det verkligt nödvändiga. Dess koncentration, vilket alltså vill säga dess moraliska uppfattning, måste då vara inställd på levnadsregler som skapar undergång och disharmoni i stället för harmoni och liv.

Det är riktigt att det har skapats religioner och sekter på dessa bud. Men till och med inom dessa sekter är dessa bud ännu något som befinner sig bland molnen och mindre på jorden. Har inte dessa religiösa rörelser med sin intolerans och sin inkvisitoriska terror och diktatur svingat krigets fackla, dödat med svärd och sålunda själva överträtt det stora bud som de lät påskina att de skulle få alla andra att uppfylla? Och var det inte på det sättet att en del av prästerna, dessa Jesu auktoriserade lärjungar, ibland rent av gick i täten när det var fråga om sabotage och likvidering? Är inte dödsstraffet i dag faktiskt ett ultramodernt moralbegrepp?