Genom analysen av talangkärnornas tillblivelse får vi en levande inblick i hur en organism efter hand byggs upp. När ett levande väsen genom ett visst intresse börjar odla en eller annan manifestationsform och därigenom börjar upprepa de olika rörelsearter eller energiutlösningar som denna manifestationsform grundar sig på, blir dessa rörelse- eller energiarter till vana. När en rörelseart har blivit till vana, betyder det att den mer eller mindre kan utlösa sig själv, utan att ifrågavarande levande väsen behöver vara med i denna utlösning. På detta sätt har det levande väsendet fått förmåga att röra sig utan att vara upptaget av att medverka i denna rörelse. Vi kan gå längs vägen och samtidigt tala med ett annat väsen utan att vi behöver skänka förflyttningen av våra ben någon särskild vaken dagsmedveten uppmärksamhet. Endast i de fall då det sker något ovanligt, måste vårt eget jag, som på sätt och vis kan betecknas som faderjaget, ingripa. Det gör då ont i benen i det område där det ovanliga har skett. Och genom smärtan blir faderjaget uppmärksamt på företeelsen och måste se till att avlägsna det onda. När detta har avlägsnats, frigörs dagsmedvetandet åter från benens funktion. De kan då åter själva utföra sin uppgift eller det som de är bestämda till.

I själva verket är varje organ i organismen uppbyggd och fasthållen av en talangkärna. Sålunda är hjärtfunktionen, lungfunktionen, andningen, körtelfunktionen osv, koncentrerade kring och baserade på var sin talangkärna, vilket alltså betyder ett jag och dess övermedvetande. En sådan talangkärna är alltså ett levande väsen. Ett levande väsens organism består sålunda i själva verket av en serie av levande väsen som är sammanslutna tack vare sin förmåga att samarbeta till förmån för en större helhet. Vår egen organisms framträdande som levande väsen är alltså en kombination av inkarnerade levande väsen från underliggande spiraler. Sålunda är varje organ alltifrån hjärnan, hjärtat, lungorna och magen ända ned till de allra minsta körtel- och cellfunktionerna, levande väsen som är inkarnerade i vår organism, sammanslutna genom vårt jags särskilda inställning, särskilda begär och steg i spiralkretsloppet. Det skall använda dessa underliggande levande väsens medarbetarskap för att kunna få sina särskilda önskningar om skapande och upplevelse uppfyllda. Och eftersom de underliggande levande väsendena likaså har användning för detta samarbete, ja, alls inte kan få sin manifestations- och begärsupplevelse tillfredsställd annat än genom ett sådant samarbete, ser vi här hur gudomlig hela livsprincipen i själva verket är och hur nödvändigt det är att alla dessa mikrojag samarbetar i helhetens intresse, liksom vi också ser hur absolut nödvändigt det är att makrojaget skapar betingelser för att inte självt störa detta samarbete.

Kan makrojaget då störa dessa väsens samarbete och därmed deras liv? – Ja, det kan det i allra högsta grad. Det är huvudjaget och sitter inne med den suveräna makten över hela organismen. Det bestämmer om denna organism skall vårdas och skötas enligt hälsans och välbefinnandets lagar eller om den skall försummas, misshandlas genom bruk av alkohol eller annat olyckligt bruk av giftiga eller skadliga ämnen som alls inte passar som föda. Det kan också bestämma om organismen skall få den nödvändiga vilan och sömnen eller inte få den. Det kan försumma att ge sina mikroväsen förutsättningar för ett fullkomligt samarbete och blir då självt sjukt och hjälplöst. En organism är sålunda i själva verket en institution som upprätthålls genom olika grupper av levande väsen. Varje grupp av väsen är alltså ett slags experter i att utföra en särskild energiutlösning, ett särskilt för helheten nödvändigt arbete. Denna helhet är ju makrojagets organism, som alltså är dessa mikroväsens universum. Ett levande väsens organism är sålunda en skådeplats, en värld i vilken ett oräkneligt antal väsen har fått husrum, boning och sysselsättningsmöjligheter och därmed de för dem nödvändiga betingelserna för liv och ödesutveckling.

En organism är en grupp av levande väsen på olika steg representerande olika över- och underliggande spiralkretslopp. Som högsta myndighet för denna grupp av levande väsen finns alltså det jag som suveränt härskar över organismen, vilket alltså vill säga "makrojaget". Inför detta jag är alla andra jag att betrakta som "undersåtar", eftersom de alla utan undantag tillhör underliggande kosmiska spiralkretslopp. Därför måste vi uppfatta och beteckna dessa väsen som mikrokosmos. Makrojaget blir därigenom detsamma som en "kung" eller den allra högsta regerande faktorn i den samling av levande väsen som hans organism utgör. Men eftersom hans intressesfär representerar många olika slags begär och önskningar, många olika slags former av livsupplevelse och skapelseprocesser, måste han ha en hel mängd hjälpare, ja, inte blott tusentals, utan en mängd väsen som räknas i miljoner. Men makrojaget kan ju inte hinna med att korrespondera med varje enskild individ inom denna mångfald av väsen. Makrojagets samarbete med dessa upprätthålls därför också genom en hel serie av "underkungar", vilka åter under sig har hjälpare och administratörer och ledare nedåt bland de underliggande spiralkretsloppens väsen inom den samlade organismen. Dessa makroväsendets underkungar har var sin domän att styra över och leda i helhetens eller makrojagets intresse, på samma sätt som makrojaget har fått överkommandot över hela detta väldiga rike för att likaså styra över och leda detta i den samlade helhetens intresse, inte blott inåt i detta universums inre regioner, utan också utåt, så att denna organisms helhet eller framträdande blir en stat, ett rike, ett universum, ett vintergatsystem som är helt i kontakt med yttervärlden och helhetsintresset.

Våra underkungar, vilket vill säga ståthållarna över våra egenskapers och talangers domäner, är talangkärnejagen. Då dessa underkungar har till uppgift att styra över sin domän i kontakt med helheten inom organismen, kan vi kalla dem "skyddsänglar". Eftersom jordklotet är en organism som står på det jordmänskliga steget i sitt spiralkretslopp, skapar den samma livsbetingelser i detta spiralkretslopp som den jordiska människan skapar i sitt. Vi kan därför genom att iakttaga jordjaget och dess organism, som ju är vår tillfälliga hemvist i universum, se vår egen organisms och därmed vårt eget kungarikes domän.

Det har nu i den jordiska mänsklighetens mentalitet eller psyke skapats en väldigt kraftig och mörk bakgrund, mot vilken ljuset kan markeras och därigenom bli tillgängligt för förnimmelse eller upplevelse. Men därmed håller denna mörka skyddsängel på att ha spelat ut sin roll inom jordklotsjagets psyke. Ty i samma grad som denna bakgrund ökade, blev tät och kraftig, uppstod ju just möjligheten för ljusets markering och därmed dess tillgänglighet för upplevelse. Och jordens intressesfär blev då i motsvarande grad ljuset. Fler och fler på varandra följande ljusmanifestationer blev resultatet, och det uppstod därför möjlighet för inkarnation av en ljusets kung, alltså en talangkärna som skulle övertaga jordjagets intressesfär för skapandet av ljus i dess domän. Och en sådan vicekung har alltså inkarnerat i jordjagets psyke och är sålunda alla ljusmanifestationers skyddsängel nr 1. Under denna kung och skyddsängel sorterar det begynnande skapandet av alla humana religioner, ja, av alla humana företeelser. Allt vad som kommer in under begreppet högre kultur, den förebådade nya himlen och jorden, som i själva verket är detsamma som den av alla jordens människor önskade världsfreden, kommer alltså att bli verklighet under denna mänsklighetens skyddsängel eller jordens talangkärna för ljusmanifestation. Det är från denna skyddsängels domän som världsåterlösarna utgår, liksom de mörka världsåterlösarna utgår från mörkrets skyddsängel.

Nu undrar man möjligtvis om dessa ljusa och mörka skyddsänglar inkarnerar och hur deras fysiska kroppar är. Ja, dessa skyddsänglar är naturligtvis också underkastade reinkarnationens lagar och måste inkarnera i materien liksom alla andra levande väsen. De måste ju likaså betjäna sig av mikroväsen i sin domän, annars kunde de ju inte skapa en organism, och utan organism kunde de ju omöjligt arbeta. Dessa skyddsänglars mikroväsen är de levande fysiska väsen som kan besjälas av deras ande eller de väsen för vilka det betyder livet att utlösa de särskilda manifestationsarter som sorterar under ljusets och mörkrets skyddsängel. Vad gäller den mörka skyddsängelns fysiska kropp eller organism, är den identisk med alla de levande väsen som finns under begreppet djur. Djuren är besjälade av den mörka skyddsängelns medvetande och utgör alltså denna ängels fysiska kropp. Eftersom den också når en bra bit in i den jordiska mänsklighetens sfär och finner redskap och talangkärnor för mörkrets manifestationer i de jordiska människornas psyke, är också de i motsvarande grad mikroväsen i den mörka skyddsängelns medvetande eller psyke. Dessa väsen är sålunda i själva verket denna skyddsängels barn. Tänk på Valhall och andra dräpande religionsformer! – Den dräpande principens zoner utgör, överallt där de förekommer, den mörka skyddsängelns domän. Medan den mörka skyddsängelns inkarnation börjar i den köttätande växten och därefter fortsätter i djur och jordiska människor, i vilka den kommer att dö, börjar den ljusa skyddsängelns födelse i de jordiska människor som börjar bli humana och kärleksfulla mot nästan. Den ljusa skyddsängelns domän utgör allt vad som kommer in under kulturskapande, avskaffande av krig, alla uttryck för humanitet och nästakärlek. Denna ande har inkarnerat i alla de väsen som mer eller mindre gör sig till redskap för ljuset och kärlekens manifestationer.

Om makrojaget utlöser sin kungagärning i helhetens intresse inåt i områdena för sin organisms mikroväsen och utåt gentemot sin omgivning och sina medväsen, då utgör detta makrojag med sitt framträdande ett levande väsen som Guds avbild. Att förstå detta makrojagets ansvar inför mikroväsen, medväsen och makroväsen är att förstå livsmysteriet. Att förstå livsmysteriet i vaket dagsmedvetet tillstånd är åter detsamma som att äga "kosmiskt medvetande", vilket i sin tur är detsamma som den heliga anden eller Guds medvetande. Eftersom detta tillstånd ger individen den högsta upplevelsen av livet, den högsta förnimmelsen av välbefinnande, den högsta upplevelsen av kunskap, kraft och förmåga, utgör det själva livets kulmination och det syfte som alla människor på jorden ilar fram mot. Vi är sålunda alla var för sig en kung i vårt rike och eftersträvar en regeringsform inom detta rike som är analog med den regeringsform som används av det högsta makroväsendet eller själva världsalltets kung, den eviga Gudomen.