Livets Bog, del 1
Individens "inre värld" som identisk med hans eget passerade evighetspanorama, existerande i form av "kärlekskopior", vilka upplevs av honom när hans minne blir tillräckligt utvecklat
212. Individens inre värld utgör alltså ett slags arkiv, i vilket alla detaljer i hans förflutna evighetspanorama finns bevarade och framträder i form av kärlekskopior, och denna värld kommer alltså att kunna upplevas helt medvetet av individen, när hans minneskropp blir tillräckligt utvecklad, vilket alltså sker i "salighetsriket", det vill säga det fjärde tillvaroplanet efter jordmänniskans nuvarande utvecklingszon, djurriket. Att medvetet kunna uppleva "guldkopiorna" av detaljerna i sitt eget eviga livspanorama, är ju detsamma som att kunna erinra sig eller blicka tillbaka i själva "världsalltets historia", eftersom man, enligt senare analyser, utgör en av de eviga enheter varav världsalltet består, och följaktligen har varit med i hela världsalltets öde eller eviga existens.