297. Men är det inte detta som jordmänniskorna i själva verket råkar ut för när det gäller skapandet av deras öde? Det är en illusion att tro att ödet inte är en lika realistisk kombination av ämnen som den medicin man får utlämnad på ett apotek. Liksom medicinen inte kan existera utan att vara en sammansättning av kemikalier, en kombination av olika energiarter eller ämnen, så kan inte heller ödet existera utan att vara en kombination av olika ämnen eller energier. Att dessa inte är omedelbart fysiskt synliga materier eller kemikalier, förändrar inte principen. Att det här är fråga om medvetandeenergier, förändrar inte ödets identitet som en realitet, utan gör dess uppbyggnad eller "kemiska" sammansättning till och med hundra gånger farligare än vilket som helst fysisk-kemiskt experiment.
      Medan man vid varje fysisk-kemiskt experiment kan pröva verkningarna eller resultatet av sitt förehavande utanför sitt eget väsen eller sin fysiska kropp på andra väsen och ting, kan man omöjligt pröva verkningarna av det kosmisk-kemiska experiment som vår egen uppbyggnad av vårt öde innebär på någon annan än sig själv. Vilket litet misstag som helst kommer här oundvikligen att efterlämna sitt spår eller sin verkan i vårt öde. Inget levande väsen kan nämligen existera utan att vara en "kosmisk kemist". Hela vårt liv, hela vår tillvaro, vilket är detsamma som vårt öde, kan endast existera som identiskt med reaktionen av samspelet mellan vår egen utlösta energi och naturens energi. Varje liten tanke, mening eller föreställning, ja, till och med minsta lilla suck från ett väsen, existerar endast som identisk med de två energiarternas beröring med varandra. Inget väsens medvetande kan alltså existera isolerat från naturens energi. Varje väsens mentalitet eller själsliv är en evigt fortsättande växelverkan mellan dess eget jags energier eller ämnen och naturens ämnen. Således är all skapelse identisk med denna växelverkan, och denna skapelse är alltså liktydig med ödet eller upplevelsen av livet för varje levande väsen.