Livets Bog, del 2
Lagen för ämnenas reaktion som grundval för allt som kan förnimmas
302. Att jordmänniskorna i stor utsträckning visar sig mycket okunniga i umgänget med sin kosmiska kemi, det vill säga sitt tankematerial eller de ämnen som de skapar sitt medvetande av, är väl ett av tillvarons mest påtagliga fakta. Vad finns i högre grad representerat i den jordmänskliga medvetandesfären än – misstag? Och vad saknas inom denna sfär i större utsträckning än – logik?
      Hela världen, hela livet, allt medvetande, allt som kan förnimmas och tänkas ned genom mikrokosmos och upp genom makrokosmos, allt som framträder i mellankosmos (den jordmänskliga förnimmelsesfären), allt som tiderna igenom har upplevts och allt som i framtiden kommer att upplevas, är således endast identiskt med reaktionerna av alla de ämnen, såväl fysiska som kosmiska, som hela universum består av. Att var och en av dessa reaktioner framträder med sin speciella karaktär, så att några frambringar gröna, andra gula, några svarta, andra vita färger, att några blir identiska med vad vi kallar "det onda" och andra med vad vi kallar "det goda", att några reaktioner är detsamma som mord, dråp och lemlästning, och andra detsamma som medlidande, hjälpsamhet eller kärlek, att några framträder som okunnighet eller naivitet, medan andra uttrycker den högsta form av intellektualitet, att några yttrar sig som revolution, krig och kultursammanbrott, andra som fred, harmoni, välsignelse osv., är således inte alls uttryck för ofullkomlighet eller något fel i lagen för ämnenas reaktion. Tvärtom är alla företeelser, vilken av ovannämnda kategorier de än tillhör, endast uttryck för den absoluta precision med vilken lagen obetingat uppfylls av universums materier, som i sin tur har denna precisions orubblighet att tacka för sin speciella tillblivelse, existens, natur eller egenskap.
      Utan denna ämnenas obetingade uppfyllelse av ämneslagen skulle inga organismer, inga himlakroppar eller världar existera. Ingenting som i dag gläder, underhåller och utvecklar de levande väsendena skulle då finnas till. Markens fagra blomster, havets skummande vågtoppar, skogsbäckens lugna porlande, de älskandes hemliga tankar, kort sagt allt, väsen, liv och ting, skulle vara lika med "intet". Varje levande väsens manifestation blir således möjlig uteslutande i kraft av lagen för ämnenas reaktion. Denna lag blir därmed hela tillvarons, hela universums skelett.