308. Ett jag är absolut helt oavhängigt av alla universums materier. Det förbinder sig med ämnena eller energierna endast i kraft av det vi kallar "begär". Där begären framträder mer dagsmedvetet eller påtagligt, kallar vi dem "önskningar". Varje levande väsen leds således av sina önskningar. Därför är det absolut omöjligt för ett väsen att uppleva något som helst som inte kan ledas tillbaka till ett första ursprung som ett litet begär eller en önskan, även om situationen sedan har utvecklats till en olycka eller katastrof för detta jag och alltså har blivit en situation som är raka motsatsen till den önskade.
      När situationen blev en annan än den avsedda, ligger felet alltså inte hos ämnena, utan i valet av de ämnen, vilkas reaktion skulle ha varit en uppfyllelse av jagets ursprungliga önskan. När jaget valde fel ämnen, fel material, måste ju även resultatet bli fel. Men härigenom får jaget, som vi redan antytt, sin absolut hundraprocentiga frihet. Just härigenom får det förmågan att "göra fel".
      Då detta att "göra fel" enligt lagen för ämnenas reaktion verkar som disharmoni, det vill säga olycka, sorg och ohälsa, medan motsatsen verkar som harmoni, glädje, hälsa och lycka, blir det alltså enligt denna lag möjligt för jaget att få kunskap om skapandet av dessa företeelser. Därigenom utvidgas dess skaparförmåga efter hand, så att det blir möjligt att skapa såväl lycka och välsignelse som olycka och förbannelse. Allt blir endast en fråga om vilja och förstånd.