371. I "den gudomliga världen" är allt således uttryck för allra högsta obundenhet eller frihet. Då väsendenas mest förtätade materier är deras egna tankar, och deras organismer alltså i själva verket endast består av viljemässigt upplösliga tankar, vars upplösning i sin tur enbart äger rum till förmån för andra tankars materialisation, blir väsendenas reinkarnation här omärkligt en evig förnyelse som omöjliggör den försvagning vi i den fysiska världen känner som "ålderdom". Ett sådant tillstånd existerar alltså inte i "den gudomliga världen". Här representerar alla organismer endast en permanent ungdom.
      Inte heller döden, sådan vi känner den här på jorden, kan existera i den överjordiska världen, eftersom denna död ju bara finns till som ett medel, genom vilket individen kan skilja sig från organismer i fast eller tung materia, det vill säga växtorganismer eller organismer i kött och blod. Och sådana organismer finns ju inte i "den gudomliga världen". Därför blir upplevelsen av livet här detsamma som förnimmelsen av "evig tillvaro".