Den "fasta punkten" eller underlaget för det levande väsendets framträdande i de högsta världarna är dess jag och övermedvetande. Denna "fasta punkt" är mystik i den jordiska människans hemvistzon, där materien dominerar över allt och hindrar väsendet från att se sig självt. Väsendet ser det "skapade" utan att kunna se en "skapare"
380. Vad beträffar väsendenas organismer eller kroppar i "E-spiralens"* "visdomsrike" och "gudomliga värld", är även dessa direkt upplösliga genom sina upphovs tankeförmåga eller tankekoncentration.
Men hur är det då med mikroväsendena i dessa väsens organismer?
Dessa organismer är ju identiska med de klot eller världar, i vilka "D-spiralens" högsta väsen har sin hemvist.
Vi har redan berört att dessa väsen är frigjorda från materien, genom att denna lystrar direkt till tanken när väsendena befinner sig i denna del av spiralen.
Följaktligen blir
varje väsen var för sig sin egen "tyngdpunkt".
Medan underlaget eller den "fasta" punkten för väsendena i den fysiska världen utgörs av de fasta eller tunga materierna, är underlaget eller fundamentet för väsendenas framträdande i "den gudomliga världen" uteslutande väsendenas eget högsta "själv".
I den fysiska världen känner väsendena inte ens till detta "högsta själv".
Djuret är i sina första utvecklingsstadier endast medvetet i världen runtomkring.
Till och med hos den jordiska människan råder ännu i mycket stor utsträckning en total okunnighet om väsendenas tillvaro utanför det jordiska "dagsmedvetandet".
Väsendenas innersta, högsta natur är mystik.
Materierna, formerna, de fysiskt synliga, förnimbara och hörbara kombinationerna, dominerar över allt annat.
Det som inte går att väga eller mäta, det som inte har fysisk tyngd eller fasthet, är overkligt för väsendena i spiralens andra zon.
Väsendena här lever, tänker, handlar, gråter och ler, parar sig, tar till äkta, älskar och hatar.
Livet upplevs utan att man alls känner till det som upplever livet.
Alla facit som inte är baserade på tal, tid och rum betraktas som "ovetenskapliga" och kan på sin höjd bara existera som "trosdogmer".
Väsendenas kunskap om tillvaron är här enbart en kunskap om materia och åter materia eller ämnen i det oändliga.
Allt är här begravt i materia, även de levande väsendenas vetande om sin egen, över all materia upphöjda, höga identitet som odödliga gudasöner.
De tror sig själva vara identiska med sina fysiska kroppar, vilket innebär att de tror sig vara identiska med en viss ansamling fysisk materia, tror att det är den som tänker och handlar.
Trots att detta är en hundraprocentig motsats till alla verkliga fakta och de erfarenheter de själva gör, är alltså deras uppfattning i själva verket den, att det är materien eller ämnena som skapar.
Den verkliga konsekvensen av detta är alltså att det är "det skapade" som skapar "skaparen".
Detta har i sin tur till yttersta konsekvens att alla ting "skapar sig själva".
Men en uppfattning, en vetenskap, som bygger på denna fullständiga motsats till verkligheten eller det absoluta, är inte vetenskap, den är till alla delar en "övertro" eller missuppfattning, och visar att den jordiska människan och alla övriga väsen i djurriket befinner sig längst bort från verkligheten, och därmed från sanningen och Gudomen.
De känner inte sig själva.
De upplever endast materia.
De är utan verklighet.
De lever i en "skuggvärld".
Vi är här i "dödens rike" och upplever en tillvaroform som utgör den totala motsatsen till livet i "den gudomliga världen".
Där känner man tillvarons djupaste detaljer.
Där är livet inte mystik.
Där upplever och uppfattar man varje form av materia såsom den är, nämligen tankematerial för jagets kosmiska kemi eller den process, genom vilken jaget skapar sin manifestation eller sitt framträdande och tillfredsställer sina begär eller önskningar.
Där kan väsendena därför inte, som i den fysiska världen, gripas av illusionen att tro på den inkonsekvens som säger att det är materien eller "det livlösa" som skapar "det levande".
Där upplever man direkt att det är "det levande", det vill säga jaget och dess "övermedvetande", som i verkligheten är det fasta underlaget för hela tillvaron, och därför också för materien.
I "den gudomliga världen" och den övriga intellektuella delen av spiralen har, som tidigare nämnts, allt det man här i den fysiska världen känner som väsendets innersta kärna – medvetandet – blivit det utvändiga, blivit det synliga, bärande, fasta fundamentet.
____________
* "C-spiralen" är rättat till "E-spiralen"

Symbol nr 9
Grundenergiernas kombination