Livets Bog, del 2
Salighetsväsendet lever i djup ensamhet eller i vila, när det gäller upplevelsen av medväsendena i den "yttre" världen, eftersom detta väsen endast kan förnimma i sin "inre" värld
396. Det levande väsendet har alltså inte under sitt uppehåll i "salighetsriket" något vaket medvetande vänt utåt mot den "yttre" världen. Då den omgivning som väsendet är medvetet om därför enbart utgörs av dess egna minnen från tidigare upplevda tider i spiralen, har det här inga medväsen. Det är ensamt i sitt väldiga rike. Det upplever här kontrasten till den "yttre" världen, där det inte kan existera utan att vara omgivet av medväsen, och där dess tillvaro i allra högsta grad är avhängig just av dessa medväsen. "Salighetsriket" blir därigenom på sätt och vis en "vilozon" vad gäller umgänget och korrespondensen med medväsendena. "Salighetsväsendet" lever således i djup ensamhet, enbart koncentrerat på sitt eget förflutna.
Symbol av Martinus
Symbol nr 9
Grundenergiernas kombination