1022. Att talsystemets första tecken är en "nolla" och inte en "etta", visar med all tydlighet att talseriens "början" endast är illusorisk. Men låt oss se lite närmare på planen över systemet. Vi börjar vår räkning med 0 i den översta raden och fortsätter till 9. Vi har då utnyttjat sifferalfabetets alla 10 tecken och tillryggalagt en omgång eller ett kretslopp i nyttjandet av sifferalfabetet. Det är en sådan omgång vi betecknar som ett "kretslopp av första graden". I G-avsnittet ser vi 10 sådana kretslopp av första graden. Deras rätta beteckning utgörs av nollan och siffran till vänster om nollan i varje kretslopp. Och vi ser då att det första kretsloppet enligt talsystemets struktur bör betecknas 0,0 och nästa som 1,0 samt därefter 2,0 och 3,0 osv. till 9,0, som på tablån visar det sista kretsloppet av första graden.
      Hur kommer det sig nu att vi här har tio kretslopp, men inte desto mindre betecknar det första av dessa med siffran "noll"? Ja, beror det inte enbart på att man inte kan uttrycka en företeelses existens innan denna existens blivit till? Ett kretslopps fulla existens har ju inte slutförts eller fullbordats förrän den passerat den sista enheten i kretsloppet, nämligen tecknet 9. Men då denna existens inte fullbordats förrän den passerat siffran 9, kan ju uttrycket för samma existens uppkomma först efter siffran 9. Något som inte existerar kan inte frambringa uttryck för sin existens. Men när kretsloppet passerat sin sista enhet, siffran 9, har dess existens ju blivit en total verklighet. Och det är denna verklighet som fått ett uttryck eller blivit markerad genom ettan till vänster om nollan i det efterföljande kretsloppet.