Livets Bog, del 3
Det rubbade axelförhållandets välsignelse för jordmänniskorna
666. Vi har med detta fått möjlighet till en liten inblick i kretsloppsprincipens lagar. Vi har inte bara sett hur jordmänniskornas livsbetingelser i stor utsträckning regleras genom årskretsloppets kontraster, utan även bevittnat hur en invaliditet i sitt slutfacit skapar välsignelse. Vi såg hur jordklotet genom sitt rubbade axelförhållande har skapat ett visst onormalt tillstånd för sina mänskliga mikroväsen, men att dessa efter hand övervunnit olägenheten i så hög grad, att de med sina hus, sitt artificiella ljus och sin konstgjorda värme så småningom blev oberoende av de avigsidor hos klimatet som axellutningen åstadkommer. Och detta gav dem möjlighet till en hjärnträning och medvetandeutveckling som nu efter hand ger dem tillgång till ett intellektuellt vetande och kunnande som de jordiska kontinenterna annars inte skulle ha kunnat skänka dem. Det paradisiska tillstånd som jordmänniskan annars skulle ha levt i är inte särskilt utvecklingsfrämjande. Den mindre kontrastrika upplevelseform detta representerar är visserligen den mildaste och behagligaste för väsendena, men om inte detta tillstånd ibland avlöstes av en mer kontrastrik upplevelseform, en "forcerad" utveckling eller det vi kallar lidande, smärta eller olycka, skulle livet i själva verket endast bli ett slags sovande tillstånd i förhållande till den väldiga aktivitet som nu i form av växlande arbete och vila överallt existerar såsom identisk med livet.
Symbol av Martinus
Symbol nr 10
Kretsloppsprincipen