683. Men när således hela naturens framträdande så oryggligt avslöjar logik, blir det också till faktum, att alla företeelser i naturen är uttryck för en plan eller planer. Men planer kan ju bara existera som identiska med idéer, och dessa i sin tur bara som identiska med tankekombinationer. Men då tankekombinationer ovillkorligen är detsamma som medvetande, är alltså alla naturens processer och företeelser identiska med medvetande. Detta är livsmysteriets fjärde grundfacit. När vi i symbolens fjärde stjärnfält ser något av vårt eget solsystem, ska detta alltså symbolisera att solsystemet är uttryck för en idé, är en levande organisk funktion, vars rörelsearter lika lite kan existera utan att vara uttryck för liv eller medvetande som våra egna organismers rörelsearter eller funktioner kan det. Med andra ord: naturens manifestationer och våra egna manifestationer är av samma art. De kan endast existera som uttryck för liv, vilja och upplevelse. Vid en sann och riktig iakttagelse finner man inte ett enda bevis för att naturens energiutlösningar skulle vara mindre logiska än våra egna. Tvärtom kan det väl i en mängd fall vara lite besvärligt för den sökande forskaren att hålla sig på nivå med naturens väldiga, logiska fullkomlighet. Och vad är det förresten han söker? Är det inte naturens egna skaparmetoder och syften som han i form av moral och idealism försöker använda som modell vid uppbyggandet av sin egen utveckling i intellektualitet eller intelligens- och känslomässigt kunnande? Vad är skolor, universitet och andra läroanstalter baserade på, om inte på erfarenheterna från naturens plan och ändamålsenlighet? Är inte allt uppnående av intellektualitet eller framskriden utveckling just baserat på en skärpning av intelligensen och känslan? Vad vore det för mening med denna skärpning, om all slumpmässig utlösning av energi kunde frambringa samma resultat? Nej, detta faktum, att logik och planmässighet är alla manifestationers orubbliga grundval, möter den utvecklade forskaren i allt han företar sig, och därigenom blir det till en levande verklighet att allt i tillvaron är medvetandemässiga funktioner, såväl utanför hans egen organism och viljekontrollerade område som inom denna organism och detta område.