710. Den nuvarande organismen är, som framförts, ett ändamålsenligt sammansatt energiblock och är därigenom uttryck för en plan. Men är den uttryck för en plan, är den uttryck för tanke. Och då tanke inte är något stillastående, utan endast existerar som en energiimpuls – i annat fall skulle ju alla väsen vara medvetslösa – så kan den plan som detta energiblock eller denna organism representerar inte vara något evigt, utan måste skifta i samma mån som dess upphovs tankar eller tankesfär skiftar. Organismen är ju bara jagets redskap för manifestation av en viss bestämd tankeströmning eller tankesfär. Men då tankesfärerna ständigt skiftar enligt lagen om hunger och mättnad, måste organismen också kunna skiftas eller bytas ut med varje ny tankesfär, till förmån för en organism som kan vara redskap för den nya sfären osv. Därmed kan väsendet hela tiden organ- eller redskapsmässigt vara i nivå med sin skiftande tankesfär eller medvetandeförvandling.
      När väsendet har nått kulminationen i den ena eller den andra manifestationsriktningen, blivit geni på ett visst område, har detta blivit möjligt endast genom att det har kunnat byta ut sin fysiska organism mot en organism som kan vara ett tjänligt redskap i just den bestämda förnimmelse- eller skaparriktning där dess genialitet hör hemma. Men att det nått genialiteten, betyder i själva verket att det nått en mättnad på fältet i fråga. Och med mättnaden på någonting avtar begäret efter det, och väsendet har därmed "levt ut" det, varvid en hunger efter någonting nytt uppstår. Nu skulle det efter hand bli ganska besvärande för väsendet, om det skulle vara tvunget att leva kvar i den organism som i så hög grad var ett lämpligt redskap för den tankesfär som det har levt ut, och som därför inte längre kan vara det centrala i dess önskningar, längtan eller mål. Och här får vi på nytt en inblick i återfödelsens eller reinkarnationens absoluta oumbärlighet.
      Eftersom vi redan i tidigare grundfacit blivit förtrogna med det levande väsendets "treeniga princip" såsom en orubblig analys och därmed bevis för samma väsens eviga vara, har det blivit klart för oss, att vårt framträdande omöjligt kan ha börjat med vår nuvarande fysiska organisms späda tillblivelse i moderlivet. Denna organism representerar alltså bara en enda nyans, en enskild detalj, i vårt eviga livs samlade skapelseprocess eller "X3". Och med denna kunskap, som vi redan förvärvat i vår forskning med hjälp av Livets Bog, är det inte svårt att inse syftet med vår nuvarande organism. Den är i allra högsta grad ett redskap. Den är försedd med två ögon, två händer och två fötter. Den har ett skelett och mycket ändamålsenliga böjliga leder, så att vi kan åstadkomma alla de speciella manifestationer som kan tillfredsställa den mentala hunger som för ögonblicket utgör vår själsliga struktur eller tankesfär. Att denna tankesfär är skiftande och därför blott av tillfällig art, blir ett faktum genom det förhållandet att varje sysselsättning, det vill säga manifestationsart, oundvikligen leder till "utlevnad", vilket är detsamma som mättnad. Därefter kan den bara tråka ut väsendet, ja, till och med framkalla leda, vilket åter är detsamma som frånstötning. Denna kommer i sin tur ovillkorligen att skapa åtskillnad mellan individen och manifestationsarten i fråga, i synnerhet som den nya manifestationsarten eller tankesfären härefter mer och mer blir det centrala i dess hunger eller begär, ja, rent av övergår till att bli den nya huvudbetingelsen för väsendets mentala harmoni eller jämvikt. I kraft av denna mättnadens oundviklighet kan man inte evigt hålla på att sysselsätta sig inom samma tankesfär eller med samma manifestationsart, utan tvingas ständigt fram till nya manifestationsarter. Och det är denna mentala vandring, som i själva verket endast är en förvandlingsprocess, vilken vi här i Livets Bog känner till som "kretsloppet", som i sin tur består av principerna "inveckling" och "utveckling". Denna inveckling och utveckling är återigen detsamma som vandringen mellan de två kontrasterna "ljuset" och "mörkret", som skapar den ovillkorliga betingelsen för varje form av förnimmelse eller upplevelse av livet.