Martinus: Livets Bog, del 3, st 716

716. Vi har alltså sett att otillfredsställd längtan i verkligheten är en minst lika vanlig företeelse som den vanliga hungern. Att den inte finns med i vår tillvaro bara för att utgöra något ont, för att plåga väsendena, får man en levande kunskap om i samma mån som man kommer till klarhet om att den utgör en realitet som ovillkorligen måste föregå skapandet av varje välbefinnande. Ett sådant kan nämligen endast existera såsom en tillfredsställelse, och denna i sin tur kan endast existera på basis av en föregående otillfredsställelse, som ju är detsamma som hunger eller längtan. Hunger, längtan eller otillfredsställelse kan alltså endast finnas till som en föregående betingelse för skapandet av välbefinnande, av vad slag det vara må. All otillfredsställd önskan och längtan hos individerna utgör därmed en förberedande grundval för skapandet av ett kommande välbefinnande. Men då det, som nämnts, hos individerna förekommer så många önskningar och så mycket längtan som inte kan tillfredsställas i deras nuvarande liv, att denna otillfredsställelse rent av är en fast faktor i väsendenas analys och inte bara en tillfällig abnorm företeelse hos ett enskilt väsen, blir det ett faktum att det alltså i väsendenas mentalitet i dag ovillkorligen existerar en förberedande grundval för skapandet av ett kommande välbefinnande, det vill säga ett välbefinnande som ligger bortom "döden" och "graven". Alla otillfredsställda önskningar och all ouppfylld längtan, eller varje form av otillfredsställd mental hunger, utgör därför de oslitbara trådar och band som efter den fysiska organismens undergång förbinder väsendets nuvarande tillvaro med en framtida, fortsatt upplevelse av livet.

Symbol nr 11

Livsmysteriets lösning

Föregående

Nästa