729. Men nu är upplevelsen av livet ett allt överskuggande faktum, och den enda utjämnande faktor som kan vara en absolut garanti för att de ovannämnda egendomliga, olikartade förhållanden under vilka väsendena kommer till världen inte ska vara uttryck för ett fullständigt kaos, är återfödelsen eller reinkarnationen. Den kristna kyrkan försöker lära ut en mening med dessa förhållanden genom att utlova evigt liv efter döden, med ett "paradis" och ett "helvete" för utjämning av det "goda" och det "onda". Men en sådan senare utjämning kan inte rättfärdiga ett väsens nuvarande kval. Denna lära visar därför bara att människorna inte har varit tillfreds med tanken att deras öden i deras nuvarande jordeliv skulle vara en samling slumpmässigheter och därmed uttryck för ett verkligt eller absolut kaos. Och då naturen som nämnts inte kan uppvisa något absolut "kaos", inte något absolut "spill", och alltså inte heller har plats för någon absolut slumpmässighet, blir det levande väsendets återfödelse en ofrånkomlig faktor i väsendets kosmiska analys. Genom denna återfödelse kommer omständigheterna i väsendets nuvarande öde in under samma fullkomliga logik som naturen genom liv och kretslopp uppenbarar på alla andra fält.