732. När vi nu har kommit så långt i raden av livsmysteriets facit och så grundligt fastställt väsendenas återfödelse eller odödlighet, är det inte svårt att se att vi här har funnit den orubbliga realitet vilken, som vi senare ska se, tillintetgör de levande väsendenas hittillsvarande föreställningar om orättfärdighet och om att ödenas utlösning skulle vara uttryck för tillfälligheter. Vi har fått dokumenterat för oss att väsendenas önskningar enligt lagen för rörelse inte kan avbrytas eller upphöra annat än genom att önskningarna tillfredsställs, och att detta tillfredsställande för en mängd önskningars del, i enlighet med deras rörelsebana, inte kan inträffa förrän vid en tidpunkt som ligger längre fram i tiden än vad existenstiden för väsendenas nuvarande fysiska organism kan uppnå. Härigenom har vi i återfödelsen eller reinkarnationen det medel, varigenom jaget får möjlighet att skapa en ny fysisk organism, med vilken det kan uppleva några av de önskningars uppfyllelse som det inte fick uppleva i föregående jordeliv eller under den förra organismens existenstid. Och de önskningar som eventuellt har en ännu längre bana än den nya organismens existenstid, kan så bli uppfyllda under nästa eller ännu senare fysiska organismers existenstid. Tiden spelar alltså ingen roll. Genom återfödelsen blir väsendet helt och hållet herre över tiden.