Martinus: Livets Bog, del 3, st 737

737. Om talanger inte uppstår genom tänkande, erfarenhet och övning, vartill då all den undervisning som ordnas över hela den civiliserade världen? Varför låta barnen gå i skola och sätta unga människor i hantverkslära eller högre former av studier? Kan vi inte just här med rent fysiska sinnen följa en talangs hela utveckling? Är det inte så, att vi först får kunskap antingen genom teoretisk undervisning eller genom praktisk upplevelse eller erfarenhet? Är inte denna kunskap eller erfarenhet talangens allra första upprinnelse? Talang är ju detsamma som rutin eller skicklighet. Men är inte skicklighet utan kunskap eller erfarenhet en omöjlighet? Talangens allra första stadium är alltså vanlig kunskap eller erfarenhet. Det är detta talangens första stadium som vi här i Livets Bog, och i de kompletterande skrifterna av samme författare, betecknar med begreppet "A-vetande".
Men detta "A-vetande" kan inte existera utan att i sin tur bli fundamentet för väsendets viljemanifestation. Är det inte ett känt förhållande, att det inte finns något annat medel med vilket ett normalt väsen medvetet kan reglera sin vilja än sina erfarenheter eller det som väsendet vet, eller tror sig veta? Men i och med att detta vetande, alltså "A-vetandet", blir till en regulator av viljan, blir samma vetande omsatt i handling. Och med vetandet omsatt i handling kan väsendet erfara om denna handling är till fördel eller nackdel för dess existens. Är den till fördel, kommer den att upprepas gång på gång. Men därmed blir den ju identisk med övning. Där väsendets vetande på så vis uppnått handlingsstadiet eller blivit en permanent men alltjämt medveten viljemanifestation, betecknar vi det som "B-vetande". Men när handlingen återupprepas gång på gång, blir den till en vana. Att den blir till en vana, betyder att den efter hand blir till en självständig funktion som kan utlösas helt automatiskt, i vissa situationer till och med utan medverkan av individens dagsmedvetna vilja. En vana är alltså ett slags automatfunktion som väsendet har uppodlat genom ständig upprepning eller övning. Vanan är det mästerskap som uppnås genom övning. Att en ständig upprepning av en handling kan bli till automatfunktion, beror på att väsendet genom denna upprepning får ett självständigt centrum utvecklat i hjärnkroppen för just denna funktion, så att dess eget dagsmedvetande därigenom kan bli avlastat eller frigjort till förmån för nya tankemanifestationer. När en viljemanifestation eller ett "B-vetande" har manifesterats i ett så stort antal upprepningar att det blivit till en automatfunktion, som i huvudsak kan fungera utan någon särskild koncentration eller medveten medverkan från väsendet, utgör det ju ett nytt stadium. Här har det blivit exakt det vi menar med en talang. När ett vetande har nått detta "talangstadium" hos väsendet, betecknar vi det som "C-vetande".

Symbol nr 11

Livsmysteriets lösning

Föregående

Nästa