Martinus: Livets Bog, del 3, st 747

747. Genom vår analys av talangernas utveckling har vi sett hur det praktiska livet förbinder sig med de stora grundsanningarna som en naturlig realitet och därigenom blir ett högsta uttryck för en i kulminerande rättfärdighet och kärlek framträdande genial, gudomlig skaparmakt. Och genom samma analys av talangens tillblivelse såg vi hur väsendets nuvarande liv och öde var en fullkomlig, av väsendets handlingar, önskningar och längtan i tidigare liv formad fortsättning av livsupplevelsen. Vidare såg vi därigenom hur väsendet på samma sätt med sitt nuvarande handlande, sina önskningar och sin längtan, redan börjar utforma och prägla sitt framtida öde i kommande liv. Vi såg att meningen med att väsendena framträdde på olika stadier eller var underkastade utveckling inte var att skapa lyckligare förhållanden för "framtida" väsen, utan enbart att skapa ljusare och fullkomligare förhållanden för de nu levande väsendena själva, i deras "egen" tillvaro i kommande liv. Därmed blev det fullständigt klart och uppenbart att väsendenas ödesproblem står i en kulminerande kontakt med den rättfärdighet eller kärlek, genom vilken naturen i alla övriga företeelser uppenbarar sin makt. Vi såg att den oemotståndliga längtan till en högre medvetandemässig position eller fullkomligare tillvaro som finns inom varje väsen därmed blev meningsfull, eftersom denna längtan kan bli tillfredsställd i detta avseende, och kommer att bli tillfredsställd. Ett väsen som har önskat en sådan position och har arbetat, tränat och övat till fromma för en sådan tillfredsställelse, kan alltså inte undgå att få uppleva denna tillfredsställelse, även om dess nuvarande fysiska organism går under.

Symbol nr 11

Livsmysteriets lösning

Föregående

Nästa