774. Ovanför denna substans existerar endast jaget och dess övermedvetande. I detta övermedvetande har "urbegäret" som nämnts sitt ursprung och huvudsäte. Här framträder det dels som "materiellt", dels som "immateriellt". Att det är "immateriellt", betyder alltså att det går över i, och, som vi tidigare påvisat, blir identiskt med det "icke-skapade", blir lika med "något nr 1", och här inte har någon analys utöver att "det är". I detta tillstånd är urbegäret ännu inte uttryck för någon som helst form av liv. Vi måste därför fortsätta vår iakttagelse där det börjar sin uppgift som uttryck för liv. I sitt framträdande som "urbegär" utgör det jagets första förnimmelse av liv. Denna förnimmelse kommer till jagets medvetande i form av det vi kallar "begäret". Detta åter innebär en dragning mot redan existerande materier, ämnen eller skapade ting och förnims som önskan, längtan eller åtrå, eller med andra ord, allt som innefattas i begreppet "hunger". Här bör man givetvis förstå att "hunger" i princip inte bara gäller rent materiella födoämnen, utan omfattar allt som hör till individens dragning till materier. Vi använder därför här i Livets Bog uttrycket "hunger" som huvuduttryck för allt begär.
      Då "urbegäret" från övermedvetandet och ned genom undermedvetandet utlöses som "hunger", blir denna företeelse, efter "urbegäret", livets nästa uttrycksmedel. Därför inregistrerar vi här "hungern" som "livssubstans nr 2".