778. Innan vi går vidare i beskrivningen av "livssubstanserna", ska vi dröja lite vid en del företeelser som kan öka våra förkunskaper och därmed vår förmåga att förstå de kommande "livssubstanserna" och deras kulminerande samspel i den kombination som vi kallar "det levande väsendet".
      Hittills har vi behandlat "livssubstans nr 1" (urbegäret), "livssubstans nr 2" (hunger, tilldragning, rörelse), "livssubstans nr 3" (mättnad, stillestånd eller vila), "livssubstans nr 4" (avföring, frånstötning, rörelse) och "livssubstans nr 5" (ämnena eller materien). Här kanske läsaren förvånar sig något över vår beteckning av de fyra första realiteterna i livsupplevelsen som "substanser". När först realitet nr 5 kan betecknas som "ämne", hur kan det då vara berättigat eller riktigt att kalla de fyra föregående realiteterna för "substanser"? Ja, här bör läsaren erinra sig att det är själva "livet", själva medvetandet, vilket huvudsakligen innebär "X3", som vi är i färd med att definiera. Vi vet ju att detta "X" består av mer än det vi kallar "ämne" eller "materia". Det utgör således såväl vilja som tänkande och förnimmande, yttringar som vi inte är vana att benämna "materia". Men när de inte är "materia", vad är de då? Ja, den enklaste analysen av dem kan endast vara, att de utgör "något". Om de utgjorde ett absolut "intet", skulle de inte existera. Men nu är det ett faktum att de existerar. Och dessa yttringar måste då betraktas såsom utgörande "något", likaväl som det vi kallar "materia". Allt som livet består av utgör alltså "något", oavsett om det är vad vi brukar kalla "materia" eller det är något som vi i vår dagliga tillvaro inte alls brukar placera under denna analys. Vi kan således inte komma ifrån att ett allomfattande "något" orubbligt utgör det material, varav livet består. Läsaren torde erinra sig att "livet" i denna betydelse är detsamma som jagets samlade "medvetande".
      Men när allt således är "något", varav livet eller medvetandet består, blir detta "något" – kosmiskt sett – detsamma som en "substans", även om det – fysiskt sett – är "immateriellt". Inget kan – kosmiskt sett – vara "immateriellt". Ett ting som existerar kan inte samtidigt vara ett ting som inte existerar. Och "något" som existerar kan, som den utvecklade forskaren här får se, inte existera utan att på ett eller annat sätt utgöra några av de yttringar, av vilka livet är uppbyggt eller består. Och då det som läggs fram för läsaren i denna serie av analyser speciellt är sådana yttringar som "livet" eller jagets medvetande består av, har vi valt att ge dem alla beteckningen "livssubstanser". Detta uttryck kommer alltså i fortsättningen att vara en gemensam beteckning för allt som existerar som detaljer i "X3" eller för allt som berör själva "livet" eller jagets medvetande. "Livssubstanser" är således detsamma som "medvetandesubstanser". Och då allt som existerar är ett tillkännagivande eller en manifestation av "livet" (inget kan här existera som undantag), måste allt vara identiskt med "livssubstanser", såväl de så kallade materiella som de så kallade andliga, både skapandet och det skapade, både rörelsen och stillheten, både de fasta och de luftformiga materierna. Och då vi här i detta avsnitt av Livets Bog har till uppgift att sätta alla dessa realiteter eller yttringar på plats, har jag ansett det vara enklast och därför lättfattligast att ordna dem i nummerföljd under en gemensam benämning. Vi kommer således att här lära känna var och en av livets mest framträdande och ledande detaljer under benämningen "livssubstans", plus ett visst nummer alltefter den plats den intar i raden, alltifrån medvetandets eller upplevelsens första detalj, "urbegäret", och nedåt i formvärldens stora ocean.
      Att något betecknas som en "livssubstans", betyder alltså inte alltid att det är en "substans" i detta ords vanliga mening. Det kan, som läsaren har sett, även innebära att det är fråga om en "immateriell" detalj i själva medvetandets analysrad.