Martinus: Livets Bog, del 4, st 1207

1207. Ett äktenskap är i sin djupaste analys något annat och mer än den lösa förbindelse som det unga paret av i dag får auktoriserad med statens välsignelse i kyrka eller rådhus. Det fullkomliga äktenskapet kan endast existera eller finnas till när det utgör en inom vardera parten rådande absolut livslång ömsesidig förälskelse, varvid parterna är lika lyckliga och ömsesidigt oumbärliga för varandra under den grånande ålderns dagar som under ungdomsåren, och deras samliv därmed gör alla jordelivets dagar till en enda lång "smekmånad". Endast där råder det fullkomliga, av Gud instiftade samlivet eller äktenskapet. Och när detta är förhållandet, behöver äktenskapet inte bindas eller stöttas av yttre, juridiska eller kyrkliga formaliteter som ställts upp av andra. Parternas glädje över att vara den helt dominerande tillfredsställelsen för varandras ömsesidiga högsta åtrå är den fullkomligaste själsliga och kroppsliga regulator som över huvud taget kan finnas i två väsens samliv. Det är den hundraprocentiga uppfyllelsen av Guds bud till "Adam" och "Eva" om att vara "ett".

Föregående

Nästa