Martinus: Livets Bog, del 4, st 1409

1409. Men då de levande väsendenas framträdande på det fysiska planet alltså inte kan bero på "tillfällighet", och därför i allra högsta grad grundar sig på "planmässighet" eller på uppfyllandet av en "avsikt", framstår det därmed som ett faktum att det finns "liv" före detta framträdande, ty "planmässighet" kan endast vara uttryck för "logisk viljeföring", som i sin tur endast kan vara baserad på ett förut existerande "begär", eftersom en viljeföring endast kan existera som en "bro" från jaget över till "begärets" tillfredsställande. Men tillfredsställandet av ett "begär" kan återigen endast existera som en "upplevelse av livet". Och därigenom blir det ju ett ofrånkomligt faktum för den utvecklade forskaren, att det finns ett "något" som önskar kropparnas, organismernas eller tingens tillblivelse, och att denna tillblivelse alltså uteslutande beror på detta "någots" viljeföring. Eftersom alla de skapade tingens tillblivelse således är viljeföring, finns det inte något på det fysiska eller andliga planet som är tillgängligt för förnimmelse, som kan vara identiskt med detta "något" som önskar skapelsen och befordrar den med sin viljeföring. Men då det inte desto mindre är ett faktum att det existerar, framgår det här för oss att detta "något" i sig självt är otillgängligt för förnimmelse. Det kan endast förnimmas genom sina skapelser, sin viljeföring, sina planer och avsikter. Då allt som över huvud taget är tillgängligt för förnimmelse absolut endast kan existera som identiskt med eller uttryck för logisk skapelse och viljeföring, och därmed avslöjar begär och avsikter, kommer vi aldrig i någon situation att i form av ett direkt förnimmande kunna uppleva detta "något", som är själva "livets" härskande eller styrande kärna. Det kan endast upplevas indirekt genom sina skapelser eller manifestationer. Men därigenom blir målet eller avsikten med all manifestation, all materieomdaning, all skapelse, uteslutande att göra detta "något" till en realitet, inte endast för detta "något" självt, utan även för dess omgivning eller dess medväsen.

Föregående

Nästa