Martinus: Livets Bog, del 4, st 1422

1422. Och jordmänniskan är absolut inget undantag, lyckligtvis, ty i så fall skulle mänsklighetens största ledare, profeter och världsåterlösare tiderna igenom ha varit livets allra största bedragare. Under årtusenden har jordmänskligheten blivit ledd och åter ledd av dessa väsen framåt och uppåt i helt små, nästan omärkliga, mentala steg. De har motarbetat Moselagen så gott de med sin intellektualitet och sitt uppträdande förmått. Ja, har inte hela deras påverkan, deras uttalanden och föreskrifter koncentrerat sig i detta enda stora bud: "Du skall älska din nästa som dig själv"? Ett sådant bud är skriande omoraliskt i förhållande till Moselagens eller forna tiders moral. Det säger nämligen inte: "Du skall älska din äkta make eller maka som dig själv", utan det säger "din nästa". Och denna "nästa" kan ju likaväl vara ett väsen av samma kön. Men att påstå att en man ska älska en annan man lika högt som han älskar sig själv, skulle ju vara att "förleda" honom till att älska denne man lika högt som han annars bara brukar älska en kvinna. Och det gör ju inte saken bättre att en kvinna likaså ska älska en annan kvinna lika högt som hon annars brukar älska en man. Inte desto mindre är det detta "förledande" som nu i årtusenden har påverkat jordmänniskorna. Står inte dessa väsen här på nytt inför "ormen" i "paradisets trädgård"? Och för inte detta "förledande" liksom det bibliska till "utdrivandet ur trädgården" och till "döden"? Är det inte "paradistilldragelsen" som vi här återigen står inför?

Föregående

Nästa