Då den demokratiska regeringsformen befordras av flertalets gemensamma önskan, kan den endast hämmas av en utomstående "stormakt"
1513. I och med att ett samhälles alla medlemmar får medbestämmanderätt i statens ledning, får de möjlighet att öva inflytande på denna med sina önskningar eller krav, sitt ris eller ros.Varje individ har således i "demokratin" en viss grad av ändrande inflytande på regeringen, vilken ju endast grundar sig på en önskan om gemensamhet hos samhällsindividernas flertal.På samma sätt får varje lag, varje detalj i statsskickets struktur, laga kraft och auktoritet endast genom flertalets önskan om gemensamhet.Men då såväl regeringen som dess makt och myndighet bestäms av flertalets gemensamhetsönskan, blir således allt som kan uppkomma och utgöra denna önskan genomfört i samhället – såvida det inte är företeelser som ett annat och större statssamhälle eller en utomstående så kallad "stormakt" i kraft av sin maktöverlägsenhet diktatoriskt, direkt eller indirekt förbjuder.