Martinus: Livets Bog, del 4, st 1520

1520. Och efter denna impuls är representanterna för världens stormakter ivrigt sysselsatta med att utreda förslag och villkor, med vilka de anser det möjligt att bilda en världsorganisation som ska förhindra krig, eller vara en nationernas domstol som kan göra kriget helt överflödigt. Men svårigheten att få ett sådant förbund sammansvetsat och stabilt ligger alltjämt i statsmakternas betänkligheter eller rädsla för att överlåta makten till denna nya institution. Alla vill ju gärna ha beskydd eller försäkra sig mot obehagligheter, men de vill inte så gärna betala vad det kostar att upprätthålla ett sådant beskydd. De ser gärna att olagliga handlingar förbjuds när det gäller nästans eller andra staters manifestationer, medan deras egna eventuella olagligheter måste förbli obeskurna. De har nämligen levt sig så in i sin egen olaglighet, att de tror den vara laglig och därför rättvis. Att avstå från något av denna sin förmenta rätt, kan de, som tidigare berörts, endast betrakta som "orättvist". Och det är denna "orättvisa" eller "orättfärdighet" som de fruktar och motarbetar. Och deras motstånd blir alltså därigenom ett motstånd mot själva världsöverheten i stället för att bli en medvind.

Föregående

Nästa