Tillbaka till startsidan
Livets Bog, del 5
Gå tillbakaFöregående
NästaGå fram
Det enda existerande sanna livet och den enda existerande sanna döden
1792. Men hur skulle då denna upplevelseförmåga kunna existera utan att befordras genom därtill skapade organ? Varför skulle inte detta upplevelsetillstånd liksom alla andra upplevelser äga rum som en reaktion av energi? Och hur skulle energier kunna reagera, om de inte dirigerades? Och hur skulle de kunna dirigeras annat än genom redskap eller organ för denna dirigering? Då denna dirigerings ändamål är att skapa upplevelse genom en skala av livsförnimmelser som gränsar till kulminationen av mörker och till kulminationen av ljus, till kulminationen av ofullkomlig tillvaro och den åtföljande lägsta formen av normalt välbefinnande, och till kulminationen av fullkomlig tillvaro och den åtföljande högsta eller fullkomligaste formen av normalt välbefinnande, så blir därför objektet för tilldragning växelvis mörkerkulminationen och ljuskulminationen. Då ljuskulminationen återigen är kulminationen eller höjdpunkten av livsupplevelsen, medan mörkerkulminationen är den lägsta punkten eller livsupplevelsens minimiutveckling eller latenta form, så är dessa två livsformer att beteckna som tillvarons största motsatser eller kontraster. Dessa två kontraster, ljuset och mörkret, är i själva verket "det enda existerande sanna livet" och "den enda existerande sanna döden".
Gå tillbakaFöregående
NästaGå fram