1867. Där den moraliska utvecklingen och gudsförhållandet är den sexuella driften i väsendet underlägsna, så att det i högre grad blir denna drift än moralen som behärskar väsendets vilja, uppstår en annan typ av människor, som vi här ska kalla "F-människor".Polstrukturen hos denna typ är liksom hos den föregående typen skiftande.Då de varken har något starkt gudsförhållande eller någon moral som ett beskyddande bålverk mot sin överdimensionerade, vilsegångna sexuella viljeföring, befinner de sig helt i sina sexuella drifters våld.Således är de utsatta för alla möjliga slags urspårningar från den normala, raka utvecklingslinjen eller vägen.Hos dessa väsen är äktenskapet inte längre något bärande livsfundament.Någon särskild lust att bilda hem och familj finns inte hos dem.Hos väsen av detta slag är det särskilt vanligt att förlovningar bryts.Då de i någon mån också håller på att bli medvetna i sin motsatta pol, svävar de ofta ut i prostitution med sitt eget kön.Detta obskyra levnadssätt ökar dessa väsens tendens att känna motvilja mot normalt och sunt arbete.Vi möter därför många av dessa väsen som "kroniskt arbetslösa", ständiga dagdrivare, som i synnerhet uppehåller sig kring storstädernas bekvämlighetsinrättningar för att där söka sexuella "kunder" eller finna jordmån för allsköns skumraskaffärer och bedrägerier, genom vilka de söker en sorts ersättning för den ekonomi som de inte vill sköta genom ärligt eller moraliskt, sunt arbete.Hos somliga människor i denna grupp utvecklas en livlig fantasiverksamhet på grund av deras poltillstånd.Men eftersom denna inte är underställd någon överlägsen moralisk och intellektuell styrning, blir dessa "F-människor" inte som "E-människorna" genier, virtuoser eller framstående ledare, utan i stället psykopater och väsen som i alltför hög grad uppfattar och framhåller sig själva som hjältar i alla situationer.De berättar långa uppdiktade fantasihistorier, i vilka de är suveräna hjältar.De fuskar mycket med konst.Ja, somliga vill till varje pris vara konstnärer, även om de varken har talang eller råd att vara det.Det är inte så mycket själva konsten deras håg står till som att i folks ögon bli betraktade som konstnärer.Därför ser vi dem ibland uppvisa stor energi för att skapa ett yttre kamouflage som kan bibringa deras medmänniskor uppfattningen att de är stora konstnärer.Man ser dem uppträda med en iögonfallande målarutrustning, stor konstnärshatt, helskägg och hela den övriga maskeradutstyrseln, genom vilken de särskilt tror sig kunna skapa bilden av det stora geniet.Det är bara den skillnaden att de verkliga genierna i regel är tämligen alldagliga till sitt yttre.Ja, dessa är ofta så upptagna av sin konst, att de mer eller mindre försummar sitt yttre och inte lägger så stor vikt vid sitt utseende.De har för länge sedan vuxit förbi folks meningar och är helt oberörda av om man anser dem vara konstnärer eller klåpare.Endast i denna suveränitet kan det verkliga geniet trivas och uttrycka sig.Men för dem som önskar bli beundrade och hedrade för en genialitet som de inte på minsta vis äger, är det yttre kamouflaget ju synnerligen nödvändigt.Och detta kamouflage har alltså uppstått kring en manifestation av bristande talang.Väsendena i fråga kommer därför tills vidare inte upp på konstens högsta höjder.De blir i bästa fall bara amatörer i allt vad de företar sig.Eftersom de inte kan leva på att vara amatörer, och eftersom de samtidigt anser sig äga alltför stor talang för att behöva leva som vanliga arbetare, hamnar de också i "F-gruppens" ekonomiska trassligheter och i dess miljö av obskyra självbevarelsedrifter och livsvägar.Detta för slutligen med sig att dessa väsen råkar ut för livsleda och därför i värsta fall måste stimulera sig med alkohol.De blir alkoholister eller slavar under andra livsförstörande produkter och slutar som rena människovrak.I kommande liv kommer dessa väsen att framträda som mer eller mindre funktionsnedsatta, som särlingar, som sent utvecklade i skolan, som fysiskt svaga, alltefter arten av deras urspårningar.Under hela detta brokiga panorama av mentala och fysiska yttringar döljer sig alltså väsendets poltillstånd som den djupaste och verkliga orsaken.Dessa väsen har alla mer eller mindre förlorat den inspiration och livslust och den åtföljande stimulans till att bilda äktenskap, hem och familj, som upprätthåller den så kallade "normala" mannens och kvinnans arbetslust, sunda förnuft och gängse levnadssätt.Och då de vad gäller moral och gudsförhållande ännu är nästan döda väsen, kan de inte heller här få någon inspiration eller särskild arbetslust utöver sin tendens att spela hjältar.De sjunker då ned i sina psykopatiska illusioners missräkningar, förnedring och ekonomiska misär, som i sin tur i värsta fall utmynnar i livsleda och självmord i det här livet samt en tillvaro i nästa liv som alltså betyder psykisk funktionsnedsättning eller ett onormalt tillstånd för dessa väsen.
Tillbaka till startsidan
Föregående