Martinus: Livets Bog, del 6, st 1965

1965. Men sömnen är endast ett stadium i skapandet av den fullkomliga reinkarnationen. Det ska inte bara skapas ett sömntillstånd, där väsendet alltjämt är knutet till sin fysiska organism och den fysiska världen. Det måste också skapas ett tillstånd, där väsendet helt kan frigöra sig från sin fysiska organism och den motsvarande materien och därigenom åter bli renodlat andligt. Denna frigörelse från den fysiska materien betyder här: frigörelse från den fysiska organism som väsendet efter hand har skapat åt sig och som, så länge dess ande är inkarnerad i den, utgör något av dess liv. Men i och med att en sådan anknytning till fysisk materia och därmed till den fysiska världen har blivit något av väsendets liv, kommer det att mista något av detta liv genom sin frigörelse från den fysiska materien. Det är denna förlust av fysiskt liv vi känner som den fysiska döden. Den fysiska döden är alltså inte såsom sömnen blott en försvagning av den fysiska upplevelsen, den är ett totalt eller permanent upphörande av den fysiska upplevelsen. För att ett sådant upphörande på naturlig väg skulle kunna utvecklas och äga rum som ett led i väsendets normala livsupplevelse, måste naturen utveckla en mer drastisk påverkan än den som skapade sömnförmågan eller halvmedvetslösheten i fysiska materier eller organismer. Dygnskretsloppet är alltså inte starkt nog för att åstadkomma väsendets totala frigörelse eller totala medvetslöshet på det materiella planet. För detta behövs det ett mycket starkare växlande kretslopp. Varför måste det just vara ett kretslopp? Det måste vara ett kretslopp därför att ett sådant, på det sätt naturen har format det, är en kulmination i ljus och mörker. Ljuset väcker och stimulerar livsupplevelseförmågan, medan mörkret hämmar och försvagar den. Ljuset skapar födelse, medan mörkret skapar död. Vi har sett att påverkan av dygnskretsloppets ljus och mörker, det vill säga dagen respektive natten, inte är så stark att detta kretslopp kan skänka väsendet ett fullständigt uppvaknande till fullkomlig livsupplevelse på det materiella planet, liksom det inte heller kan frigöra väsendet från den fysiska materien och göra det totalt medvetslöst. Dygnskretsloppet kan endast höja väsendets vakna dagsmedvetande till aningsstadiet samt dess nattmedvetande till sömnstadiet. Detta återigen betyder att dygnskretsloppet endast förmår höja livsupplevelsen till ett halvvaket dagsmedvetande och till ett halvt medvetslöst nattmedvetande. Detta tillstånd är i hög grad nödvändigt, men det är lika nödvändigt att det med vissa mellanrum kan fås att upphöra. Det är nödvändigt att livsupplevelsen kan bringas upp till kulmination på det materiella planet, liksom det är nödvändigt att samma livsupplevelse kan balanseras mot en lika kulminerande absolut medvetslöshet. Liv och död måste således bringas upp till ett långt, långt starkare manifestationstillstånd än det som råder hos växtväsendet. Tänk, om det inte fanns något annat än dygnskretsloppet. Då skulle medvetandet aldrig någonsin ha kunnat komma förbi växt- eller aningsstadiet. Djur och människor skulle aldrig någonsin ha blivit till. Det är därför vi får bevittna ett annat och mycket starkare verkande kretslopp, nämligen årskretsloppet.

Föregående

Nästa