Martinus: Livets Bog, del 6, st 1968

1968. Som nämnts, är växtväsendets reinkarnationsförmåga endast partiell. Växten kan bara utskifta sitt bladverk, medan dess stam och grenar i viss mån alltjämt kan hålla stånd mot årskretsloppets vinterköld. Efter hand blir dock vinterns påverkan och annan yttre påverkan av dräpande natur så stark, att stam och grenar till slut åldras och förgår och avskiljs från växtens mentalområden, till vilka de är knutna. Och detta är början till den fullständiga reinkarnationen. När inte bara det yttre lövverket, utan även stam och grenar har frigjorts från det livs medvetande till vilket de varit knutna, har växtväsendet i fråga inte längre någon förbindelse med den fysiska världen, utan befinner sig då helt och hållet i den andliga världen. Livet är då totalt frigjort från all fysisk manifestation. Men inne i väsendets mentala struktur fungerar alltjämt den under det långa, oavbrutna uppehållet i den gudomliga världen uppkomna dragningen mot den fysiska eller materiella världen. Och genom talangkärnorna för denna tilldragning bringas väsendet automatiskt att genom salighetsrikets energi åter inkarnera på det fysiska planet. Väsendet får då åter stam och grenar och kan nu på nytt under en viss tid hålla stånd mot vinterkretsloppets och naturens påverkan. Det kan på så vis överleva flera, ja, många års partiella reinkarnation, alltså de växlande lövfällningarna och skapandet av nya frukter inom årskretsloppet, men måste så återigen uppleva sin organisms (stammens och grenarnas) undergång. Väsendet måste då åter leva en tid i den andliga världen, från vilken det så på nytt inkarnerar i nya växtkroppar. Här ser vi således den totala reinkarnationen i sin första början eller tillblivelse. Vi ser hur reinkarnationen i sin allra första början endast är partiell, på så vis att bara vissa delar av växtväsendet (löv och frukter) helt förnyas, medan stam och grenar inte förnyas genom årskretsloppet. Här visar det sig att förnyelsen av stam och grenar inte enbart befordras av de yttre kretsloppen, årskretsloppens somrar och vintrar. Här har en ny faktor kommit till, nämligen ett inre anlag. Detta anlag eller denna talang mäter ut och reglerar rotens och stammens normala livstid på det fysiska planet, så att denna rot och stam och därmed väsendets totala reinkarnation mer och mer lösgörs från årskretsloppets område och blir till en självständig funktion som bestäms av en därtill utvecklad inre talangkärna.

Föregående

Nästa