Martinus: Livets Bog, del 6, st 1991

1991. Hos vår tids kungar förekommer alltså inte något dylikt. I dag är inte det auktoriserade kungamedvetandet någon uppfostrande fast punkt för folket. Kungen representerar inte något framtidsmedvetande eller något nytt idealmedvetande – om han gjorde det, skulle han löpa risken att bli avsatt. Han ska nödvändigtvis ha flockens auktoriserade religion eller livsuppfattning. Detta är i regel stadfäst i en av folket stiftad grundlag. Det är alltså flocken som i dag bestämmer kungens medvetande, inte kungen som bestämmer flockens. Och här har vi grundorsaken till kungavärdighetens förfall. Den suveräna, mentala eller andliga frihet som var kungens medel till att utveckla folket i idealen på den väg som folket enligt gällande gudomliga lagar skulle vandra eller utvecklas fram emot, har kungen inte längre. Han är inte någon verkligt suverän eller fri människa, utan en flockens slav, även om detta slaveri är mycket förgyllt och kamouflerat i slott, guld och purpur. Den kosmiska kretsloppsprincipen, som behärskar all manifestation i världen och därmed också mänsklighetens utveckling, för med sig att framtidens mentalitet för den jordiska människan går i riktning mot frigörelse från den dräpande principen på alla fronter och i alla livsproblem. Framtidens mentalitet är den sanna och absolut rena kristendomen, vilket innebär att hålla det femte budet: "Du skall inte dräpa", och att detta bud i verkligheten endast kan hållas i kraft av kristendomens eller världsåterlösningens andra stora bud: "Du skall älska din Gud över alla ting och din nästa som dig själv."

Föregående

Nästa