Tillbaka till startsidan
Livets Bog, del 7
Gå tillbakaFöregående
NästaGå fram
Polkonstellationen och det levande väsendets framträdande som hanköns- eller honkönsväsen eller som renodlat "djur" 
2404. Denna polrörelse i väsendet bildar liksom ett slags evig rytm. Den feminina och den maskulina polen i väsendet kan vara helt jämställda. Och väsendet blir då efter hand ett helt andligt väsen, varvid dess reinkarnation eller återfödelse på det fysiska tillvaroplanet träder in i sin sista fas, för att efter hand helt upphöra. Och efter att ha varit helt jämställda under en viss oavbruten epok på det andliga planet förändras de två polernas konstellation i det levande väsendet fram mot ett stadium, där den ena polen har framträtt gradvis till ett högsta renodlat manifestationstillstånd. Då den andra polen inte har genomgått en liknande förändring eller växt, utan nästan befinner sig i samma tillstånd som då polerna var jämställda, har den utvecklade polen helt övertagit ledningen och blivit fundament för vederbörande väsens hela medvetandestruktur. På det livsstadium där den ena polen alltså befinner sig i sitt högsta framträdande, medan den andra polen ännu är latent eller befinner sig i sitt minsta framträdande, är det levande väsendet ett "renodlat djur". Det väsen, i vilket den maskulina polen kulminerar eller befinner sig i sitt högsta framträdande, medan den feminina polen är latent, utgör ett renodlat "hankönsväsen", och det väsen, i vilket den feminina polen kulminerar eller står på höjden av sitt framträdande, medan den maskulina är latent, utgör ett renodlat "honkönsväsen".
Gå tillbakaFöregående
NästaGå fram