2521. Härmed har vi repeterat vår överblick över mänsklighetens moraliska situation. Vi har sett att mänskligheten mer än någonsin tidigare är inne i en experimentens epok, alltså en epok, där möjligheterna för mental och fysisk utsvävning och urspårning på så att säga alla livets områden är så överväldigande att varken världsreligionerna eller fängelser, inspärrning, straff och avrättningar kan göra något åt detta. Utsvävningarna eller urspårningarna har således sin gång och skapar alla de överträdelser av livslagarna som gör upplevelsen av domedagens eller ragnaröks fasor oundviklig. Om det inte vore en lika logisk mening med hela denna domedagsepok som det är logisk mening i naturens alla övriga stora skapelseprocesser, skulle man vara tvungen att säga att hela mänskligheten befinner sig i ett fruktansvärt förfall och med jättesteg ilar mot sin egen undergång. Det är riktigt att den har en överväldigande fysisk intellektualitet och i motsvarande grad behärskar den fysiska materien, men denna så avancerade materialistiska vetenskap kan omöjligt rädda människorna, vilket den absolut inte heller är avsedd att göra i den gudomliga världsstyrelsen. Människan består inte av fysisk materia enbart. Hon består i minst lika hög grad av andlig materia. Och då det är i denna materia som hon har sin upplevelse, och det är i denna materia som hennes medvetande ska överleva den fysiska organismens undergång, liksom det är i kraft av denna materia som hon på nytt får förmågan att inkarnera i en fysisk organism och i denna nya organism fortsätta sitt liv på det fysiska planet, så är det absolut livsviktigt för människan att hon får lära sig behärska den andliga materien i minst lika hög grad som hon i dag behärskar den fysiska materien.