2576. Men så var inte förhållandet med alla Jesu samtida. Här fanns ett överväldigande flertal som inte alls hade ett sådant erfarenhetsmaterial av lidanden och olyckliga öden i föregående liv, att de fått ett sådant humant sinnelag. Och då de inte hade fått ett sådant sinnelag, hade de ju inte heller behov av någon vägledning i hur de rätteligen borde visa eller manifestera detta sinnelag mot sin omgivning. Och på så vis har det ju i varje generation, alltsedan Jesu förkunnelse blev till, funnits människor som ännu inte var utvecklade på det humana fältet och inte hade gått igenom tillräckligt med lidanden och gjort erfarenheter på detta fält. Och då dessa människor varit i stor majoritet och därmed haft det största inflytandet, är det inte så konstigt att kristendomen inte blev "kristendom i renodlad form". De som inte kunde förstå förkunnelsen om kärleken till nästan eller humaniteten måste ju förbli "hedningar", det vill säga fortsätta att vara väsen, hos vilka krigs- och kampmoralen var den primära uppfattningen i deras eget sinne när det gällde deras förhållande till nästan. Det fanns således väsen som var predestinerade till kristendomen i dess begynnelseform och som av hjärtat accepterade den, men samhällets stora flertal var som sagt ännu oemottagliga för den i dess högsta och ädlaste form. Därför ändrade man på dess stora och höga ideal och anpassade dem i viss mån till sina egna hedniska eller krigiska föreställningar, och gjorde om kristendomen till statsreligion. I stället för att avskaffa bruket av svärdet, välsignade man det. Och man fulländade sin förmåga att mångfaldiga den dräpande principen, så att man blev i stånd att utplåna miljontals av sina fiender och under loppet av sekunder totalt tillintetgöra deras hem, ägodelar och fysiska tillvaro. Erfarenheterna har visat att man i förekommande fall inte tvekar att begagna sig av sitt kunnande. Med denna sin ignorering av kristendomens bud eller lära om att man ska älska sina fiender och göra gott mot dem som hatar en, välsigna dem som förbannar en och be för dem som skymfar och förföljer en, är det inte så konstigt att människorna kommer att skapa och få uppleva en domedagsepok, liksom det inte heller är så konstigt att detta slag av kristendom efter hand måste mista sina anhängare. Men de människor i samhället som var mogna för kristendomen utgjorde den goda jord, i vilken den nedlades och kom att bära frukt. Och de som inte var mogna för den och i realiteten inte accepterade den med sitt hjärta hör mer eller mindre till den dåliga jord, där sådd och skörd misslyckas. Hur skulle det kunna vara annorlunda? En god jord är ett absolut villkor för en god skörd.