Kristus är modellen för den fullkomliga människan
12. I kött och blod visade Kristus människorna en ny bild av en människa, av ett väsen som kunde älska sin nästa som sig själv, ett väsen som aldrig någonsin avvek från denna inställning, ett väsen vars kärlek aldrig någonsin sviktade. Till och med under en korsfästelse kunde detta väsen i jämvikt önska, att hans bödlar inte skulle komma att lida. Det var detta som blev modellen, det var en första glimt av livets mening. Människorna hade börjat komma upp på en höjd, där de långt ute vid horisonten kunde börja se livets mening som de hade gjort sig föreställningar om, som de i årtusenden efter årtusenden hade haft som mål för sin vandring, och som de kom närmare och närmare. De fick en första glimt, men det var bara en glimt. Glimten fördunklades igen såsom ofta sker med en horisont. När man går nedåt i dalen, kan man inte se horisonten. Men när man kommer upp, kan man åter se det avlägsna målet.
      Så var det också här, dessa människor måste ned i en viss dal, där de inte kunde se eller förstå livets mening. Därför blev de kristna staterna de mest materialistiska. De kom först in i materialismen. När de har en sådan gudom som hämnas och straffar, är det ju detsamma som Moselagen, öga för öga, tand för tand osv. Man ber Gud om hjälp att förgöra fienden och liknande, och man utvecklar sig till att skapa de mest geniala mordvapen. Därigenom kunde man mångfaldiga överträdelsen av det femte budet: "Du skall inte dräpa." Man blev genial i att manifestera överträdelsen av livets största förmaning eller största förbud.
      Man fann att det enda medel genom vilket man kunde rädda sitt liv, var att få de mest geniala mordvapen och förgöra andra människor. Det blev resultatet inom kristendomen. Kyrkan och prästerna var med om att välsigna vapnen och välsigna härarna. Det är inte en förebråelse mot kristendomen när jag säger dessa ting. Jag säger det för att försvara kristendomen, för det är alltsammans en vandring på vägen mot uppnåendet av livets mening. De måste göra som de gjorde, de kunde inte handla efter ett annat tillstånd än den struktur de hade i sin mentalitet. De var tvungna att pröva det. De var tvungna att genomleva det innan de kunde uppleva, att det sätt att vara som de hade sett modellen till, var det riktiga. Detta kunde de bara komma fram till genom att det blev till erfarenhet och praktisk vetenskap. När människorna kom fram till att mörda och dräpa och blev geniala i att överträda lagen, fick de verkningarna av det. Verkningarna var ju realistiska fakta som kunde berätta: "Det var fel, det du gjorde."