Att finna det eviga livet
250. Bibeln talar om ett evigt liv, men det hade ju aldrig någonsin kunnat finnas något evigt liv, om man hade börjat med befruktningen i moderlivet. Man skulle i så fall alltid vara så och så gammal. Man skulle alltid vara tids- och rumsdimensionell, man skulle vara ett ting såsom andra ting som är skapade, och det stämmer ju inte med ett evigt liv.
      Kristus talade också om ett evigt liv, men han hade inte kunnat tala om ett evigt liv, om det inte hade funnits ett evigt liv. En tids- och rumsdimensionell tillvaro kan inte uttryckas som ett evigt liv. Man kan kanske tala om en oändlig framtid, men den är inte oändlig, för när den har en början, kan man hela tiden bedöma att den är så och så gammal.
      Kristus sade att de som följde honom skulle få evigt liv. Det står helt riktigt så i Bibeln, och det betyder att man får kunskap om att man är ett evigt väsen. Det är det som menas. De som följer Kristus får evigt liv. De som följer Kristus gör ju detsamma som de som i den andliga vetenskapen söker upplysning om livet, om sättet att vara, om Gudomen, om rättfärdighet. Den som söker, han finner – det är så man finner det eviga livet. Man kommer att finna att man själv är ett evigt väsen, att man själv är själva evigheten och oändligheten. Det är människans väsen. Jaget är det eviga i människan. Det är det man kommer fram till.