En villfarelse som åstadkommer förruttnelse i mentaliteten
252. När människorna upplever alla dessa katastrofer, tror de att det är andras fel, men på detta stora område ska mänskligheten vända sin mentalitet. Människorna måste bort från den väldiga villfarelsen att andra är skuld till deras öde. Denna villfarelse åstadkommer all förruttnelse i mentaliteten, i mänsklig samvaro, familjegemenskap och äktenskap, ja, det ting finns inte där detta inte förekommer. Denna villfarelse ligger bakom världskrigen. Denna inställning, att det är de andra som är skuld till ens öde, skapar en sådan förruttnelse.
      Hela livet, naturen, allting, är med och bearbetar människorna till att förstå att de måste vända om. Det måste ske en mentalitetsförändring så att man når fram till att se att det inte finns syndare, att det inte finns förbrytare som är skuld till mitt lidande. Det är ju jag själv, jag är en usel arkitekt eller ingenjör när det gäller att bygga mitt sätt att vara, där är jag bara en lärling, en usel lärling.
      Det är klart att en lärling inte kan prestera detsamma som den färdiga mästaren. Det är detta tillstånd som Kristus kallar ödmjukhet. Man måste vara ödmjuk och förstå att man inte är det man tror sig vara. Ödmjukhet är vägen, och den kommer också till människorna.
      Men den stora punkten är att få människorna omvända till att förstå, att oavsett vad han eller hon gör, så kan de inte göra det utan att själva vara med i det. Något kan inte verka dräpande på en människa utan att hon själv är med i det. Man har själv gett tillträde till det.
      Allt detta kan man dock inte tro bara genom att höra det sägas. Det skulle inte betyda det minsta att jag bara sade allt detta till människorna. Det är ett facit jag försöker påvisa. Jag försöker visa hur naturen berättar det. Allt vi kommer till här är ju vid sidan om Bibeln, det kommer inte genom heliga män och tro på andra, det kommer genom självsyn. I denna kurs kan man lära och träna upp sig till att se det genom självsyn. Tills vidare är det visserligen bara mina symboler, mina bilder och mina ord, men man ska själv vara med och vrida mentaliteten bort från mig, från symbolerna, och se på livet självt, på det dagliga livet, på naturens krafter, på det som sker, på andra människors psyke osv. Det rör sig om att iaktta överallt, att lära sig att få den riktiga inställningen och därigenom få möjlighet att uppleva facit.