Den orubbliga tron i kristendomen
6. Den förklaring av Gudomen som människorna hade, hade inte åstadkommits av instinkten. Instinkten tar inte fel, men instinkten kan inte analysera. Människorna analyserade med en mycket svag begynnande känsla och intelligens, och på denna grundval kunde de forma sig tillfredsställande svar och få ett slags logisk tillfredsställelse.
      Detta tillstånd, då instinkten behärskar människan, fortsätter ända upp i våra dagar hos den moderna, troende människan. Den människa som i dag orubbligt tror på Gud, tror på dogmerna osv., bärs inte av intelligens. Det är inte intelligensen som befordrar det. Det är hennes instinkt. Det är samma kraft som får djuret att skrika i livsfara, och som också får människan att skrika, om hon råkar ut för mycket svåra smärtor. Det var instinkten som tvingade människorna att forma sig uppfattningar och föreställningar om de högre tillvaroformer och livsformer som var upphov till allt det de levde i. Vi kan iaktta att det är en organisk funktion som är lika realistisk som alla våra övriga organiska funktioner. En funktion som gäller ända upp till de troende människorna i den moderna kristendomen.
      Vi kan iaktta att dessa människor inte kan rubbas i sin tro. Det har ingen betydelse för dem om det är logiskt, om det är faktum eller inte. Så länge instinkten har makten tror de på denna Försyn. Att det är så, är därför att det är något som har skapats av livet självt. Det är inte, som många skulle mena, något som människorna hittar på. Det är riktigt att de åstadkommer dessa begrepp, hypoteser och förklaringar om Försynen, men det som får dem att göra det är inte något som sker genom deras vilja. Det är något som är i dem. Liksom vi måste äta och dricka, så måste vi också vara inriktade på Försynen. Detta förekommer där intelligensen ännu inte har uppstått i mentaliteten.
      Detta tillstånd med föreställningar om de högre makterna formade således den första långa utvecklingsepoken för mänskligheten. Det var en lång bit av vägen mot livets mening. Men denna mening har ännu inte nåtts, och för tillfället har människorna endast surrogat för denna livets mening. Vi ser att utvecklingen är baserad på principer som är orubbliga. Det kommer att fortsätta. Det kommer fortsatt att arbeta sig vidare inom människorna, för de kommer att finna den riktiga meningen med livet.