Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(289-638) 
 
Avancerad sökning
Se symbol nr 9 i nytt fönster    

 

"Salighetsväsendets" tilltagande längtan efter mörkret   408. Det framskridna "salighetsväsendet" har som nämnt ingen särskilt medveten funktion utåt till i den "yttre världen". Det är endast koncentrerat på sina forntida primitiva upplevelser, som det här återupplever i form av "guldkopior". Dessa återupplevelser blir till en obeskrivlig njutning för "salighetsväsendet", emedan de utgör dominerande kontrast till den högintellektualitet och frihet som väsendet i så utomordentligt hög grad blivit mätt på under sin passage genom "den gudomliga världen".
      Att denna mättnad varit effektiv framgår av att väsendets förändrade medvetenhetsinställning närmast är att uttrycka som en för tillfället outsläcklig längtan efter mörker och primitivitet, längtan efter en tillvaro i fasta och bundna kroppsformer, längtan efter att kunna mätta sig med medväsendenas kött och blod, längtan efter att kunna frossa i hat, mord och lemlästning, alltså en längtan som representerar hela drivkraften i "den mörka utstrålningens" panorama, vilken ju får sin verkliga kulmination eller genialitetsutveckling först framme i de stadier i spiralen där den jordiska människan för närvarande befinner sig.
      Naturligtvis kan inte "salighetsväsendet" hysa dessa drastiska tendenser eller mordiska begär i särskilt hög grad i själva "salighetsriket". Därtill är detta rike alltför nära knutet till "den gudomliga världen" eller Guds egen sfär, liksom själva grundenergiernas speciella kombination i denna del av spiralen i sig själv är ett alltför stort hinder för en så primitiv tillvaroforms existens. I "salighetsriket" är denna längtan därför endast i sitt första späda vardande. Men efter hand som "salighetsväsendet" alltmer fördjupar sig i sina gångna tidsperioders detaljer, utvecklar sig begäret att kunna praktisera dessa dess forntida handlingar och livsmetoder i nya realistiska metoder eller variationer. Men detta kan inte låta sig göra i "salighetsrikets" "inre värld". Här kan endast återupprepningar av redan skedda händelser äga rum. Denna värld blir därför efter hand för trång för väsendets växande längtan efter att praktisera "nyskapelse". Och i kraft av denna längtan spränger väsendet efter hand "salighetsrikets" ramar i sitt medvetande. Och från dess ödeselement börjar de i form av talangkärnor eller "frön" nedgömda förmågorna att spira upp. Då dessa förmågor eller krafter utgör vanemedvetande från väsendets tidigare tillvaro i den "yttre världen", kommer de även här att yttra sig som självständiga medvetenhetsfunktioner i materier som ligger utanför dess dagsmedvetande i "salighetsriket".
      Då väsendets längtan, som ju utgör det utlösande momentet för dessa funktioner, på grund av den omtalade mättnaden inte riktar sig mot tillvaron i spiralens högsta världar, blir det talangkärnorna eller krafterna för manifestation i spiralens ointellektuella zoner som blir väckta. Dessa krafter representerar naturligtvis ännu blott förmågor till att manifestera sig i de materier som gränsar närmast till spiralens högsta världar. Någon fysisk manifestation är det därför ännu alls inte tal om. Individens funktion i "salighetsrikets" "yttre värld" är ännu blott av andlig art.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.