Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(289-638) 
 
Avancerad sökning
Se symbol nr 9 i nytt fönster    

 

En sexuell akt eller befruktning är en utlösning av elektriska krafter. Klotens tillkomst är också baserad på en sexuell akt i makrokosmos   419. "Elektriciteten" är alltså det första som blir till, när det skapas ett fysiskt klot eller en himlakropp ute i världsrymden, liksom den också är det första som blir till, när ett väsens organism skall skapas. Vad är en befruktning, ett samlag eller en sexuell akt annat än en utlösning eller fortplantning av "elektriska" krafter? - Den börjar som en utomordentligt livlig tankemanifestation, vilken, omsatt i praktisk handling, genom sexualorganen normalt fortplantar sig till "säden", som ju är organismens "frö", ett slags fysiska "talangkärnor". Genom denna starka stimulering från väsendets sexuella tankemanifestation, som ju verkar som ett slags extas, och under förutsättning att den sexuella akten fullbordas, skapas för säden de betingelser, varigenom den kan komma att "gro" och en ny organism kan ta sin början.
      Det första som blir till vid en organisms skapelse är alltså en ansamling av mentala krafter som kan fortplanta sig genom fysiska krafter. Och det är precis detsamma som sker ute i världsrymden, när en ny himlakropp skall skapas. En himlakropp är ju i sin kosmiska analys en organism, ett fysiskt manifestationsredskap för ett jag, på samma sätt som vår egen fysiska organism är ett redskap för vårt eget jags manifeststation på det fysiska planet. Och alldeles som skapandet av vår egen organism endast kan ta sin början genom en sexuell akt, alltså en speciell utlösning av därtill ägnad tankeenergi som genom sin praktiska utveckling dels åstadkommer sädens överföring från hankönsorganen till honkönsorganen, dels stimulerar sädens frö, så att de kan "gro" och utvecklingen kan ta sin början, så är också varje klots tillblivelse betingat av en föregående speciell sexuell tankemanifestation av väsen från makrokosmos.
      Det första som för jordmänniskan framträder materiellt synligt av denna process, denna "makrokosmiska sexuella akt", är det som existerar i form av "stjärnmoln". Sådana utgör alltså i verkligheten utlöst "makrokosmisk säd". I denna "säd" blir allt flera koncentrerade punkter synliga, vilka efter hand glider ut ur sitt nebulosatillstånd och förtätas till självständigt lysande system. Det är sådana system vi känner under benämningen "solsystem". Dessa utvecklar sig vidare och visar sig efter hand bestå av koncentrerade punkter, vars ljus är i starkt avtagande, ja, för somligas vidkommande helt utsläckt. Sådana mörka eller släckta punkter är det vi kallar "planeter". En dylik "planet" är jorden.
      Anslutna till dessa mörka klot finns i många fall mindre "planeter": "biplaneter", "drabanter" eller "månar" som i sig själva också utgör system. Som bekant har jordklotet dock bara en sådan biplanet eller måne. Men att jorden även på annat sätt utgör ett enormt system med ett myller av liv och energifunktioner, ja, är en hel organism med mikroväsen i kött och blod, detta har ju länge varit ett faktum för den utvecklade forskaren.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.