Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
 
 St:  
(289-638) 
 
Avancerad sökning
   

 

"Makrokosmisk materia"   482. Men det finns ännu en form av livsyttring i jordmänniskans kosmiska horisont som också på sätt och vis blir till "materia" för den fysiska förnimmelsen. Den jordiska människan kan förnimma sig själv och sina medväsen "djuren" och "växterna". Denna form av förnimmelse utgör, såsom det framgick av analysen, det skarpaste seendet eller det fullkomligaste iakttagandet av "materia". Här kan individen fysiskt iaktta alla enskilda grunddetaljer hos materien och se, att den i allra högsta grad uttrycker livsyttring, är själva livet. Denna form av "materia" eller liv är alltså identisk med vårt eget framträdande, vår egen manifestation av liv, och vi kallar den "mellankosmisk materia".
      Efter hand som "materien" avlägsnade sig från vårt eget stadium, blev den alltså mindre och mindre i perspektivet, och dess detaljer blev i motsvarande grad alltmer otydliga för att slutligen helt tona bort som en töckenliknande sammanhängande massa. Och vi såg, att denna massa var den realitet som vi eljest brukade kalla "materia". Men detta är inte gränsen för den jordiska människans fysiska syn. Hon kan också iaktta, att hennes eget och medväsendenas framträdande, i förbindelse med den "mikrokosmiska materien" utgör detaljer inne i ännu större detaljer. Hon kan således genom sina fysiska sinnen bli varse, att den samlade massan av den "mikrokosmiska materien" och den "mellankosmiska materien" bildar en stor detalj som har kul- eller globform. Denna kula känner vi under beteckningen "jordklotet".
      Hon kan också komma till insikt om att detta klot står i en viss konstellation till andra sådana kulformade detaljer (planeterna) och att alla dessa behärskas av det stora kraftcentrum som vi kallar "solen". Detta lysande klot kan i sin tur iakttas som utgörande blott en detalj bland tusentals andra liknande detaljer i solhopar eller vintergator. Alla går i bestämda banor, följer vissa lagar. I verkligheten bildar alla dessa stora himlakroppar endast detaljer eller kraftcentra, som tillsammans utlöser vissa reaktioner inför omgivningens jättelika detaljer, varvid de framträder med exakt de egenskaper som vi fann hos materien. Dessa jättelika realiteter, himlakroppar, klot eller solar, är därför i själva verket blott att uppfatta som detaljer i en jättelik form av materia. Denna "materia" kallar vi "världsalltet" eller "universum". Men den spörjande jordmänniskan ser inte något liv bakom denna "materia". Detta beror åter på det kosmiska perspektivförhållandet. Här står hon inför realiteter så stora, att hon fysiskt kan få inblick endast i ett enstaka lokalt fält på detta område, under det att helheten är så gigantisk att den sträcker sig långt utanför synfältet. Då synfältet därmed endast är ett brottstycke, till på köpet kanske ett mycket litet brottstycke av den okända helheten, kan hon inte med sitt fysiska dagsmedvetande förstå helhetens analys och hela struktur. Hon kan inte se och därför inte heller förstå, att denna helhet är en levande organism, i vilken hon själv och hennes omgivningar är mikroväsen eller materia, och att planeternas och solens rörelser, såväl som de s.k. "naturkrafterna" är organismfunktioner, är "matsmältning", är tankeutlösning, och alltså är livsyttringar från denna stora organisms upphov. Denna insikt kommer först med den kosmiska inställningen av medvetandet. Då hon fått denna insikt, ser hon, hur en organism endast kan existera inne i en annan och större organism och hur den endast kan existera som en sammansättning av mindre organismer. Likaså blir det med denna inställning ett faktum för henne, att ingen som helst fungerande organism kan existera utan att vara en direkt eller indirekt manifestation eller yttring av dess upphovs absoluta levande närvaro i tillvaron eller dess identitet med livet.
      Eftersom himlakroppar, klot, solar och vintergator existerar som organismer för levande väsen, kommer vi här till en helt annan art av levande väsen. Då levande väsen ju utgör "materiens" kraftcentra eller fundament, kommer vi här också till en helt annan art av "materia" än de två tidigare skildrade arterna. Denna "materia" kommer vi här i "Livets Bog" att beteckna som "makrokosmisk materia".


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.