Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(289-638) 
 
Avancerad sökning
   

 

Förnimmelserna "ljus" och "mörker". Färgerna "svart" och "vitt". Färgskalan   498. Då "ljusstegen" framträder som en stigande skala och jagets energiers grad på skalan enligt perspektivprincipen bildar utsiktspunkten, från vilken de övriga graderna kan beskådas, blir den förstnämnda gradens plats på skalan avgörande för jagets "ljusupplevelse", vilket vill säga dess upplevelse av livet. Alla de graders "ljus" som ligger omedelbart ovanför jagets energiers grad på skalan förnimmer jaget som ett starkare ljus än dess egen grads, under det att alla de graders "ljus" som ligger omedelbart nedanför den egna graden förnimmes som svagare "ljus" än den egna gradens. Här förekommer alltså två slags förnimmelser. Medan de överliggande gradernas "ljus" alltid förnimmes som "ljus", så förnimmes de underliggande gradernas "ljus" som en motsats därtill. Det är denna motsats vi betecknar som "mörker". Och här har vi alltså, i enlighet med perspektivprincipen, de två kontrasterna "ljus" och "mörker", varpå all förnimmelse är baserad. Det är detta "ljus" och "mörker" som i sin mest koncentrerade fysiska form förnimmes som de två färgerna "vitt" respektive "svart". Dessa två sinnesförnimmelser utgör alltså gränsområdet för vår upplevelse av livet. Där vår förnimmelseförmåga börjar svikta, när vi ser uppåt på "ljusstegen", förnimmes materien som "vit". Där våra sinnen börjar svikta, när vi ser nedåt på samma stege, förnimmes materien som "svart". Mellan dessa två slag av upplevelse har jagets upplevelseförmåga sin domän. Här är sinnesreaktionerna starkare, och väsendena upplever tingen mera i detaljer. Denna starkare sinnesförnimmelse gör att "ljusstegens" grader inom denna domän inte framträder som "ljus" eller "mörker", som "vitt" eller "svart", utan som en upplevelse av de övriga existerande färgerna eller själva färgskalan. Denna skala utgör alltså endast det avsnitt av "ljusstegens" eller "ljusskalans" grader som vi är i stånd att med våra sinnen förnimma detaljerat. Förnimmer vi nedåt i stegen, så uppfattar vi den första materien ovanför den "svarta" som identisk med färgskalans första färg, den s.k. "röda färgen". Därefter kommer samma skalas andra färger i den redan tidigare nämnda ordningsföljden: "orange", "gul", "grön" o.s.v. för att sluta med den "violetta". Efter den "violetta" färgen kommer den "vita". Till denna färg hör också utseendet hos de föremål som ingen färg har, t.ex. ofärgat glas och andra genomskinliga ämnen. I färgskalan blir detta utseende en nyans i "ljuszonen" och därmed en nyans i den "vita" färgen.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.