Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(289-638) 
 
Avancerad sökning
   

 

Naturens larmande krafter och stilla solsken framträder i jordmänniskans blod och väsen, och dess logik börjar göra sig gällande i hennes hjärna  509. För att lära känna en jordmänniskas olika tankeklimat måste vi dyka ned i ett sådant väsens medvetande eller själsliv. Och vi blir då vittne till att detta utgör en hel värld för sig, vilken dock till sin natur och sina rörelser inte särskilt mycket skiljer sig från den värld utanför som vi kom ifrån. Här upplever vi således bildligt talat väldiga stormar, cykloner, jordskalv och solförmörkelser. Vi upplever torka, skyfall, oaser, öknar, hungersnöd, överflöd, frosseri. Vi upplever krig, lemlästning, lidande och förföljelse. Och vi upplever solsken och sommarvärme, frid och idyll osv. Vi får se att den vanliga jordmänniskans väsen är en reflex av den yttre värld eller zon som hon lever i. Hon har hela dess vilda energi, krig och djuriska natur såväl som dess begynnande humana tendenser i sitt blod, i sina ådror. Hon börjar tillägna sig dess logik och visdom i sin hjärna, i sin tanke och handling. Och en dag står den färdiga människan vacker, strålande och lysande med gudomlig glans på askan av sitt förbrända djuriska väsen.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.