Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(289-638) 
 
Avancerad sökning
   

 

"Kyrkohelgedomen" kan inte ge en varaktig tillfredsställelse när det gäller livsmysteriets lösning. Väsendena söker sig miljonvis över till en annan mental sfär som vi här i "Livets Bog" gett beteckningen "skolhelgedomen"   629. Att denna form av gudsdyrkan endast är ett steg på vägen, bara en zon i kretsloppet, och alltså inte utgör den slutliga eller färdiga formen för mental utveckling eller fullkomning av medvetenhetslivet, bekräftas av det faktum att väsendena växer ut ur denna känslozon. De blir mätta på ceremonierna och känner sig stå över dogmerna. Deras ödes likställdhet med alla de väsens öde som existerar utanför zonen gör det efter hand till ett lysande faktum för dem, att de inte alls i något avseende är favoriserade av Försynen. De råkar lika mycket ut för olyckor, krig, lemlästning, materiellt och själsligt lidande, som alla de väsen som inte är "frälsta" och inte fått "nåden" eller "syndernas förlåtelse". Det är självklart, att detta efter hand måste skapa mystik, tvivel och avfall från dogmerna och tron och skapa längtan och sökande efter en ny lösning på livets gåta, skapa nya "varför". Redan Jesus möttes av sådana frågor och måste lova "kommande släkten" svar på dem genom "hjälparen, den helige Ande". Vi ser även, att helgedomar, kyrkor och tempel, hur mycket vackert och gudomligt de än kunnat skänka människorna, dock inte kan ge sina anhängare den absolut förblivande tillfredsställelsen i fråga om livsmysteriets lösning. Och vi får också efter hand alltmer bevittna, att "kyrkohelgedomen" fått en utomordentligt framstående konkurrent. Det har uppstått ett annat slags helgedom, som vi vill kalla "skolhelgedomen". Den består av universiteten, läroanstalterna eller skolorna. Denna "helgedom" vinner ständigt en allt kraftigare anslutning, måste inrymmas i allt större palats, måste rymma allt flera fakulteter eller undervisningsfält, måste skaffa sig allt mer undervisningsmateriel och hjälpmedel i form av laboratorier, apparater, som teleskop, mikroskop etc. Hit söker sig miljoner och åter miljoner människor från hela världen för att erhålla upplysning och förkovran i realistiskt vetande och kunnande, samtidigt som allt fler platser står tomma i "kyrkohelgedomens" bänkar. Krigets facklor, som denna "helgedom" just ville bekämpa, lyser med kraftigt sken in genom dess fönster. Bombexplosioner, kanonmuller och dödsskrik behärskar kontinenterna i dess zon och överröstar dess predikningar.
      Men kretsloppet fortsätter. Väsendena är levande och kan inte matas med dogmer som blivit till ruinhopar. De kan inte leva i en stenvärld, även om den är utsmyckad med kristaller och isblommor. Väsendena är av kött och blod. Därför önskar de känna hjärtats och blodets värmande pulsslag som ett faktiskt förhållande i livets yttre detaljer på samma sätt som de sedan länge känt det i sitt eget inre. De måste därför lägga dogmvärlden, trosvärlden, bakom sig, de måste ut, bort från zonen. Livslagarna bjuder dem att vandra vidare, framåt och uppåt mot det absoluta ljuset, den eviga sanningen eller livsgåtans lösning i fjärran.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.