Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
 
 St:  
(289-638) 
 
Avancerad sökning
   

 

"Intelligensklimatets" väsens speciella natur. Världsalltet kan av dessa väsen endast uppfattas som en död värld   631. Medan medvetenhetsformen för "känsloklimatets" individer i mycket högre grad är baserad på "tro", d.v.s. på andra väsens berättelser, på "dogmer", traditioner, seder och bruk än på instuderad intelligensmässig analys, så är medvetenhetsformen för "intelligensklimatets" väsen mer baserad på intelligensmässig dokumentation än på blotta tron på andra väsens utsagor. Men då "intelligensklimatets" väsen inte har "kosmisk förnimmelseförmåga", blir deras konstaterade fakta blott identiska med de realiteter som kan förnimmas eller upplevas, vägas och mätas på rent elementärt fysiskt sätt. De vill därför inte alls höra talas om problem eller områden i tillvaron som ligger på ett högre plan än dessa fysiska fakta eller företeelser. Intet av allt det som ligger över dessa ting kan de själva förnimma. De har därför endast tillgång till sådant genom andra väsens berättelser. Men då de inte kan "tro", är de av naturen nödsakade att vara födda "skeptiker", "tvivlare" och "förnekare" av allt andligt eller kosmiskt livs existens. De förnekar då också "odödlighet" och "reinkarnation". De är absolut immuna mot "livsmysteriets" verkliga lösning. Deras medvetande kan endast inriktas på livets dagliga materiella problem. Men på detta område kan de också bli rätt skickliga. De yppersta bland dem kan sålunda mycket väl bli framstående vetenskapsmän på rent materiella fält. De stora strategerna och härförarna finner vi också i denna zon. Men då deras intelligens eller analysförmåga alltså måste stanna vid livets fysiska gränser, saknar de överblick över själva världsstrukturen. Och deras analyser och vetande kan därför bara räknas till den verkliga andliga vetenskapens första späda elementära början. Men det är som nämnt endast de yppersta av detta klimats väsen som på så vis kan betraktas som forskare eller vetenskapsmän. Den övriga, stora delen av denna grupps väsen brukar sin intelligens endast till förmån för sina speciella materiella begärs tillfredsställelse. Och på detta område har många av dem nått en utomordentlig skicklighet, ja, till och med blivit genier. Då de inte alls tror på några högre lagar om vedergällning eller andligt ansvar för sina handlingar utan enbart accepterar den materiella analys som är tydlig och klar och som synes mest fördelaktig för dem, nämligen att "envar är sig själv närmast", kommer deras genialitet i stor omfattning att bestå i ekonomisk utplundring av andra människor, vilken sker såväl inom som utom den juridiska lagens råmärken. I detta tankeklimat finner vi de mest fenomenala "svindlarna" eller "bedragarna", de största, kallt beräknande "förbrytarna" och "gangsterna". "Rofferi" och "banditväsen" utgör således en stor del av detta tankeklimats atmosfär.
      Som vi här sett, är inte något av de två beskrivna tankeklimaten fullkomligt. Tvärtom är de båda predestinerade att skapa disharmoni eller att befordra "den dräpande principen". Medan "känsloklimatet" i sin sfär rymmer väsen, vilka kosmiskt sett är ovetande och därför måste upprätthålla sin tillvaro genom tro, som är detsamma som suggestion, så rymmer "intelligensklimatet" i sin sfär väsen, som visserligen också kosmiskt sett är ovetande men som dock har så mycket begynnande elementärt materiellt vetande, att de kan börja upprätthålla sin tillvaro på detta vetande.
      De förstnämnda väsendena har ett mycket blomstrande eller frodigt, men "konstlat" och ointellektuellt, andligt liv och är på det materiella området mindre framträdande. Ja, de betraktar stundom materialistiska företeelser som "syndiga" eller i bästa fall som något nödvändigt "ont". Med "intelligensklimatets" väsen är det tvärtom. Dessa har inget realistiskt högre andligt liv, i och med att de inte kan acceptera företeelser som ligger utanför fysisk vägnings- och mätningskontroll. Däremot har de en alltför våldsam medvetenhetsmässig inriktning på det rent materialistiska, som de betraktar som "allena saliggörande". Dessa väsens högsta tankeliv sträcker sig alltså inte upp över den fysiska horisonten. Och då hela livsmysteriets lösning så att säga ligger bortom denna horisont, kan de omöjligt dokumentera sina materiella faktas absoluta förhållande och plats i livets stora fundamentala kretslopp eller spiralen. De slutledningar som de därför måste dra av de materiella faktas yttersta konsekvenser eller förbindelse med världsalltets kosmiska liv skapar inte alls något högre andligt liv hos dem, eftersom de endast är i stånd att föreställa sig materiella slutfacit i mått och vikt. De kan därför blott tillägna sig idel "döda" facit. De kan inte ur de materiella fakta dra ut några högre facit i form av "livsyttringar". Och världsalltet blir därför inte för dem någon "levande" värld. De kan inte föreställa sig liv i annan form än deras egen materiella form och hemfaller därför mycket ofta åt föreställningen att de själva och deras medväsen här på jorden är livets enda verkliga uttrycksformer. Världsalltet blir för dem en död värld, en omätlig öken av energi, rörelse och skapelse utan - en skapare. Och då den yttersta konsekvensen härav måste bli, att det är det döda som skapar det levande, det skapade som skapar skaparen, huset som skapar byggmästaren, brödet som skapar bagaren o.s.v., kan väsendena inom denna grupp omöjligt betecknas som verkligt "intellektuella".


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.