Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
 
 St:  
(289-638) 
 
Avancerad sökning
   

 

Erinringarna från tidigare liv och dessas betydelse för väsendets nuvarande förnimmande   634. Men tack vare de många lidandeserfarenheter som väsendet genom jordeliven skaffat sig, har det fått en ny förmåga. Denna förmåga är detsamma som det vi kallar "fantasi", Den är enbart baserad på eller uppbyggd av "erinringar" från tidigare jordeliv eller tillvarelser. Och naturligtvis är det "erinringarna" från lidandena och plågorna som satt de djupaste spåren i väsendets medvetande eller fantasi. Men dessa "erinringar" skiljer sig från erinringarna från dess nuvarande jordeliv därigenom att dessa sistnämnda huvudsakligen framträder i dagsmedvetandet med fullt realistiska detaljer, medan "erinringarna" från tidigare jordeliv helt saknar sådana detaljer.
      Vad är det då som finns kvar i medvetandet av dessa "erinringar" från väsendets avlägsna forntid? - Det är en "igenkänningsförmåga". Erinringarnas stora uppgift i individens förnimmelse är som bekant att sätta individen i stånd att "känna igen". Man må lägga märke till vilken stor roll denna "igenkänningsförmåga" spelar i varje form av förnimmelse. När man står inför en upplevelse som man inte känner igen från något föregående fall, kallar man det upplevda för "något nytt". Detta "nya" står man oförstående inför, i samma mån som man i sitt medvetande saknar fall av liknande natur. Och man funderar över vad det kan vara. Men detta funderande är just en mobilisering av ens erinringsmaterial.
      Om man nu i detta material finner några erinringar, vars detaljer är analoga med några av detaljerna i det nya man står inför, kommer man helt automatiskt att förstå dessa detaljer, medan man ställer sig helt oförstående inför de detaljer man inte kan finna analogier till i sitt medvetande. Gåtans lösning kan då endast nås genom rent praktisk undersökning, varigenom man skaffar sig kännedom om de okända detaljernas natur och verkningsområde. Denna nya kunskap blir så till "erinringar", genom vilka man kan känna igen samma situation vid ett nytt möte utan att behöva upprepa den praktiska undersökningen. När vi ser ett järnvägståg, behöver vi naturligtvis inte praktiskt undersöka detta för att kunna konstatera att det verkligen är ett tåg. Vår igenkänningsförmåga på detta område är så stark, att blotta ljudet av tåget är nog för att vi med hjälp därav skall kunna sluta oss till vad det är. Men om vi tänker oss att en pygmé från det inre av Afrikas urskogar plötsligt ställdes inför en sådan kulturprodukt, skulle företeelsen för honom vara helt obegriplig. Han har nämligen aldrig tidigare upplevt något liknande fall, situationen är helt ny för honom. Först sedan han blivit förtrogen med tåget, hur det är beskaffat och vad det brukas till, har han fått de erfarenheter eller "erinringar", genom vilka han sedan kan känna igen tåget, om han ställs inför ett nytt möte med det. Ja, erinringarna ger honom till och med en så stor utvidgning av förnimmelsefältet, att det inte fordras att tåget uppvisar exakt samma detaljer eller konstruktion för att bli uppfattat eller igenkänt som ett tåg. Samma sak gäller oss själva. Om vi en dag ser en lång rad sammankopplade vagnliknande föremål röra sig framåt på en anlagd bana eller väg - ja, det behöver inte ens finnas skenor på denna bana, och tåget behöver inte ha lokomotiv med skorsten och rök - så ger oss våra "erinringar" i alla fall ett ganska säkert besked om att det är ett slags tåg vi har framför oss i denna nya situation. Och som det är med upplevelsen av tåget, så är det med alla andra företeelser i vår upplevelse av livet. Det är inte så mycket de yttre detaljerna hos en företeelse som principen eller kärnan bakom dessa detaljer som vi bevarar i vårt minne som medel till att känna igen liknande företeelser i framtiden. Därför kan företeelsen vara till en viss grad förändrad - vi kommer i alla fall att känna igen den, alldeles som vi kände igen tåget. En kulturmänniska kan med lätthet skilja mellan mänskliga produkter och naturens egna alster, även om hon naturligtvis inte alltid omedelbart är på det klara med en produkts särskilda beskaffenhet eller funktion.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.