Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(639-1052) 
 
Avancerad sökning
Se "Plan över nollans betydelse" i nytt fönster    

 

Den orsakslösa orsaken  1038. Men när således medvetande och därmed önskan, tanke och vilja avslöjar sig under nollan i kolumnerna till vänster om A-kolumnen, bekräftar detta att det måste finnas "något" som "önskar", "tänker" och har "vilja", ty dessa företeelser kan inte existera som självständiga, utan är för länge sedan dokumenterade som de "egenskaper" som gör ett "något" till ett "levande väsen". Detta "något" existerar alltså före den process eller tillblivelse som äger rum under nollorna i kolumnerna till vänster om A-kolumnen. Det kan alltså inte täckas eller uttryckas genom dessa nollor. Dessa täcker ju endast detta "någots" egenskaper, dess medvetande. Det måste därför ha sitt eget uttryck. Men då det i sig självt inte hör in under det manifesterade, kan det endast betecknas med noll. Och då det inte är uttryck för detsamma som nollorna i de övriga kolumnerna, kan det inte placeras i dessa kolumner, utan måste ha sin egen kolumn. Därför finner vi denna nolla i A-kolumnen.
      Med denna nolla kom vi alltså till "något" som stod över medvetandet, "något" för vilket medvetandet är ett redskap. Vi kom till själva "skaparen". Någon djupare orsak bakom en skapelse existerar inte. Då denna orsak i sig själv är skapelsens upphov, kan den inte vara ett resultat av skapande. När den inte är ett resultat av skapande men inte desto mindre existerar, måste den ha funnits i all evighet. Den utgör alltså inte resultatet av någon föregående orsak. Den är "orsakslös". Talsystemet visar oss således genom nollan i A-kolumnen "den orsakslösa orsaken".


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.