Läs och sök i Tredje testamentet
| Se symbol nr 10 i nytt fönster |
| Årskretsloppets höstprincip och väsendets ålderdom |
646. Men kretsloppet fortsätter.
Efter sommarens kulminerande utveckling kommer hösten.
Efter "den mogna åldern" kommer "ålderdomen".
Mellan "höstdagjämning" och "vintersolstånd" på symbolen finner vi höstens bruna färger.*
Även i det levande väsendets jordelivskretslopp håller denna princip sitt intåg.
Hösten är de mogna frukternas tid.
"Föräldraglädjen" avlöses av "skördeglädjen".
Barnen har blivit vuxna och kan nu, som frukter och kärnor på föräldrarnas kroppsliga stamträd, självständigt fortsätta sina egna liv.
De kan överta föräldrarnas strapatser och föra släktets fysiska traditioner vidare.
Föräldrarna har blivit fria och kan hänge sig åt glädjen över det tillryggalagda levnadsloppet.
Men som det är med "föräldraglädjen", så är det också med "skaparglädjen". De som inte i någon större utsträckning har glansen av "föräldraskapets" frukter och resultat att sola sig i, kan i regel se tillbaka på sin "skaparglädjes" resultat. Här kan det emellanåt vara en rad geniala konstverk på såväl det litterära, vetenskapliga och tekniska som det rent konstnärliga området som utgjort den mogna ålderns livsproduktion, och vars resultat eller skörd dessa väsen nu kan sola sig i och glädja sig åt. Det harmoniska livet, denna sommar som framträdde så vackert men nu är slut, har festens glans över sig. Det vita håret, leendets stelnade rynkor, den darrande handen, detta är höstens vissnande löv. Det är vårens ljusa bokkronor som nu faller av för den begynnande nattfrosten. Det är den vita rimfrosten i morgondaggen. Det är "salighetsrikets" atmosfär som börjar närma sig. Över det åldrande ansiktet lägger den något av samma oskuldsfulla renhet som den en gång lade över barnansiktet. Och från de trötta gamla ögonens glans lyser oss nu en högre värld till mötes. Och med samma önskan att få beskydda som vi känner gentemot barnet eller allt det späda i livet, följer vi nu det "vissnande" väsendet på dess sista vägstycke mot himlens port. Och kretsloppet är avslutat. Jaget har "fullbordat loppet". Jaget blev till stoft, och stoftet blev till jag. Jaget blev förklarat och blev ett med sin Faders härlighet. Och endast genom sina tankars ädlaste renhet kan de efterlevande nå det älskade väsendet i dess ljusa himmel eller överjordiska, förklarade tillstånd. ____________ * De snedställda fälten omnämns som röda i Den eviga världsbilden, del 2. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt