Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(639-1052) 
 
Avancerad sökning
Se symbol nr 11 i nytt fönster    

 

Vår upplevelse av livet kan endast existera som ett skiftande förhållande till de två kontrasterna "ljus" och "mörker". Detta förhållande kan endast vara antingen en vandring mot ljuset eller en vandring mot mörkret. Drivfjädern i denna vandring är hungern, och målet är mättnaden  711. Eftersom en upplevelse eller förnimmelse endast kan existera som en uppfattning av den ena kontrasten mot bakgrund av den andra, skulle all förnimmelse eller upplevelse vara fullständigt omöjlig om den ena av de två kontrasterna inte existerade. All upplevelse måste därför existera som uttryck för vårt förhållande till var och en av de två kontrasterna. Den av de två kontrasterna som vi har mest kännedom om, blir vår måttstock och basis för vår uppfattning av den andra. Har vi därför mest kännedom om mörkret, så dömer vi utifrån mörkret. Har vi mest kännedom om ljuset, är det denna kontrast som blir avgörande för vår förnimmelse eller vår uppfattning om livet eller tillvaron. All förnimmelse och därmed all kunskap beror alltså på upplevelse av mörkret eller ljuset och kan aldrig någonsin komma att bero på något annat, eftersom ljuset och mörkret omfattar allt som existerar. Men eftersom vår upplevelse dirigeras av hunger och mättnad, kan inget väsen bli kvar i ett visst förhållande till någon av de två kontrasterna, utan måste ständigt förflytta sig vidare, vilket alltså betyder: förvandla sig. Denna förvandling blir till förmån för den av de båda kontrasterna som väsendet med sin hunger dras till. Känner individen sig dragen till ljuset, betyder detta bara att han är mätt på mörkret och därför mer och mer stöts bort av detta, varigenom han kommer att förvandlas till förmån för ljuset. På samma sätt kommer han, om han har levt ut ljuset och alltså är mätt på denna kontrast, att hungra efter mörkret och favorisera de upplevelser som baserar sig på denna kontrast. Därigenom kommer några av väsendena att framträda såsom vandrande mot ljuset, andra såsom vandrande mot mörkret. Detta betyder med andra ord, att somliga väsen är under förvandling från ljus till mörker, medan andra på samma sätt är under förvandling från mörker till ljus. Målet för båda vandringarna är alltså mättnad, medan drivfjädern är hungern. Så enkel och naturlig är väsendenas livsvandring, att de helt enkelt följer sina egna önskningar, sitt begär och sin längtan. Några andra rörelsefaktorer finns inte i det kosmiska perspektivet. Och här är vi vid själva urbegäret, som har sitt säte i "X2". Detta begär är jagets eviga, centrala urkälla till upplevelse av liv. Och denna upplevelse blir alltså endast möjlig tack vare de två omtalade kontrasterna. Det levande väsendet kan därför aldrig i något fall befinna sig i andra situationer än dessa: antingen känner det en mättnad på mörkret och den därav följande hungern efter ljuset (vilket är den situation som jordmänniskan mer och mer kommer att befinna sig i), eller också känner det en mättnad på ljuset och till följd av detta en hunger efter mörkret (vilket ju är den situation som växterna och djuren representerar).
      Alla manifestationer, tillstånd eller former av livsupplevelse, oavsett i vilket av de tre existerande kosmos de uppträder, oavsett vilken ställning de intar till sanningen, oavsett om de är uttryck för övertro eller verklighet, måste ovillkorligen i sina detaljer representera antingen hunger efter eller mättnad på ljus eller mörker. Dessa två kontraster åstadkommer medvetandelivets absoluta suveränitet, eftersom allt kan skapas genom dem och absolut inget kan bli till annat än i kraft av dem.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.