Läs och sök i Tredje testamentet
| "X2" utgör området för medvetandelivets förbindelse med "det gudomliga något". På tröskeln till medvetandets eller livets allra första späda gryning |
788. Det existerar alltså "något" som inte är "rörelse", men som är "rörelsens" herre eller dirigerande faktor.
Denna faktor måste därigenom till själva sin natur vara stillestånd och därmed utgöra en "fast punkt", och enbart utifrån denna punkt kan "rörelsen" ha sin första upprinnelse.
Utan denna "fasta punkt" skulle ingen som helst "rörelse" kunna få sin första upprinnelse och således aldrig i något fall kunna bli till.
Då existensen av detta "något" är den absoluta förutsättningen för varje "rörelses" existens, men i sig självt inte kan vara "rörelse", har vi här funnit ett fält där "rörelsen" inte existerar.
Men då denna "fasta punkt" däremot inte existerar i området för "X3", vilket, som vi nyss sett, till hundra procent utgör ett område av "rörelse", så står själva "rörelsens" förbindelse med den "fasta punkten" varken att finna i "X1" eller "X3".
Då det nu bara återstår området för "X2", måste detta avslöja sig som skådeplatsen för "rörelsens" och därmed för medvetandelivets förbindelse med "det gudomliga något".
I domänen för detta "X" finner vi därför ett högst egendomligt tillstånd.
Här finner vi nämligen både en absolut "stillhet" eller en "fast punkt" och "rörelse", ett förhållande som är absolut uteslutet i de andra två "X:en".
Som påpekats, kunde vi i "X1" endast finna absolut "stillhet" och i "X3" uteslutande "rörelse".
Här framgår det tydligt att dessa två "X" skulle vara helt livlösa eller döda faktorer, om de endast existerade var för sig i denna sin egennatur.
Men som vi redan känner till, existerar dessa "X" inte var för sig, utan är oupplösligt sammanknutna till en enhet.
Det är bara här i analyserna som vi kan skilja dessa "X" och deras särskilda naturer från varandra.
Det är denna deras oupplösliga förening som är den enda betingelsen för deras samlade eller förenade framträdande, vilket är tillgängligt för sinnena som "ett levande väsen".
Som centrum för detta gudomliga samspel, denna gudomliga treenighet, denna geniala uppenbarelse av "det levande väsendet", tindrande och strålande som "Guds egen avbild", finner vi alltså detta andra "X". Här finner vi den allra första, svaga ljusglimten av den gudomliga strålgloria som vi kallar "medvetande". I det inre av "X2" befinner vi oss på tröskeln till livets allra första, späda morgongryning. Allt är ännu tyst och stilla. En aningsatmosfär, en hoppets trängtan och tilltagande spänning, är det som här ska föra oss från jagets "fasta" mark och ut över den omätliga, vibrerande ocean som heter formernas värld. Men ännu befinner vi oss i nattens regioner. Vår mentalitets klara medvetandesol är ännu under horisonten framför oss. Vi är ännu i området för den stora stillheten, den stora tystnaden eller det absolut "fasta något", vars eviga orubblighet och orörlighet garanterar oss den fundamentala "fasta axel", kring vilken vårt medvetandes eller våra sinnens omätbara stjärnvärldar, solsystem eller mentala vintergator stadigt, säkert och lugnt kan röra sig. Och i en evigt fortsättande rytm, spiral efter spiral, förs vår upplevelse in i den ena ljusoceanen efter den andra, där vi får bevittna uppenbarandet av rike efter rike, sfär efter sfär, elddop efter elddop, för att invigning efter invigning i livets högsta ljus och mörkaste skuggor ska passera genom vår tankevärlds heligaste regioner och därmed göra oss till ett med Gudomen, och i hans strålande livskonst evigt låta oss vara med om att "blåsa in all livets ande", att sända intellektualitetens och kärlekens strålar ut över all världens väsen, zoner och sfärer. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt