Läs och sök i Tredje testamentet
| När individen börjar känna stark sympati för sitt eget kön. Platonisk kärlek | 855. Efter denna lilla utsikt från höjderna ska vi återvända till den förlorade sonens passage genom köttet och återfinna honom där han är "kund" hos de prostituerade av hans eget kön. Här har han (hon) alltså blivit ett väsen, i vilket det nya rikets vårbrytning börjat göra sig märkbar. Individen är här ett väsen som börjat skilja sig från flocken. Han har börjat bli hjärnmedveten i sin egen motsatta pol. En sida hos medvetandelivet, vars existens han aldrig tidigare i denna spiral har anat och som ligger helt utanför flockens eller massans dagsmedvetna förståelse, börjar nu göra sig starkt gällande i hans själsliv. Han börjar förnimma stark sympati och beundran för vackra väsen av sitt eget kön. Att denna sympati är av sexuell natur, anar individen inte till att börja med. På detta stadium är väsendets medvetna sexuella dragning ännu enbart inställd på det motsatta könet. Dragningen till det egna könet är ännu endast en innerlig platonisk sympati eller värme. Vi finner därför dessa väsen till stor del inom äktenskapets område, och de framträder där i många fall alltjämt som lyckliga äkta män och fäder. Deras mer framträdande sympati för väsen av det egna könet väcker ännu inte någon speciell antipati eller uppmärksamhet hos medmänniskorna, i synnerhet som den i sin platoniska oskuld bara verkar skön och ädel. Det är detta medvetandetillstånd som ligger till grund för den så kallade "obrottsliga vänskapen" mellan väsen av samma kön. Det är den första svaga morgongryningen av en helt ny sexuell värld, som ger reflex i deras hjärtan långt innan den för deras yttre syn och sinnen stigit upp över horisonten. Det är denna reflex från en kommande, ny sexuell mentalitet, eller det nämnda platoniska vänskapsförhållandet, som har skapat uppfattningen att sådan kärlek, eller innerlig vänskap, inte har något med sexualitet att göra. Men i verkligheten är denna platoniska kärlek endast "lugnet före stormen". Den platoniska situationen beror enbart på den nya sexualitetens ännu ytterst späda tillstånd i förhållande till det alltjämt dominerande ordinära sexuella tillståndet hos individen. Förmågan att uppfatta en annan art av sexuell njutning måste liksom alla andra förmågor först utvecklas. Väsendet måste därför även här genomleva ett slags fostertillstånd. Liksom det lilla fostret i moderlivet kan röra på sig långt innan det blivit fött, så kan det nya sexuella medvetandet också börja röra på sig i individen innan det blivit till kunskap och vilja. Det är alltså detta nya sexuella tillstånds "fosterrörelser" eller begynnande reaktioner som ligger till grund för den "platoniska kärleken". Den är ett nytt sexuellt tillstånds havandeskapssymtom. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt